Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Krävs lag för att svenska företag ska respektera mänskliga rättigheter globalt”

Debatt
Publicerad: 2019-10-14 08:33

DEBATT – av Matilda Lindblad, juridikstudent vid Uppsala Universitet

Svenska företag har idag hela världen som sin spelplan. Globaliseringen av näringslivet innebär att företagen i stor utsträckning verkar utanför Sveriges gränser genom egen verksamhet, dotterbolag, affärspartners eller leverantörer.

För att säkerställa att svenska företag respekterar mänskliga rättigheter även utanför landets gränser, i verksamhetens alla led, måste ny lagstiftning antas. Sådan lagstiftning ska dels ställa krav på att företagen genom en due diligence identifierar risker relaterade till mänskliga rättigheter samt agerar för att förebygga kränkningar och dels möjliggöra ansvarsutkrävande av de företag som misslyckas med detta.

FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter kräver just att företag genom en due diligence identifierar risker och agerar för att förebygga kränkningar. Principerna kräver vidare att varje stat säkerställer att det finns effektiva mekanismer i det egna rättssystemet som kan hantera eventuella kränkningar.

Hittills har Sverige förlitat sig på frivilliga regler. Avsaknaden av bindande regler innebär dock att företag i många fall kan undgå ansvar för kränkningar som sker på svårare marknader där företaget, deras dotterbolag, affärspartners eller leverantörer verkar.

Utan bindande regler riskerar dessutom frågor som rör mänskliga rättigheter att inte ta sig längre än till företagets kommunikationsstrategi.

Den färska studien Walking the talk? visar att de 91 granskade bolagen på Nasdaq OMX Large Cap är bättre på att kommunicera sina ambitioner än att leverera resultat i hållbarhetsfrågor. Endast 84 procent av bolagen har en policy för mänskliga rättigheter och inte mer än 53 procent kommunicerar vilka åtgärder för uppföljning av policyn som vidtas.

Den franska lagen om duty of vigilance från 2017 kan mycket väl tjäna som ledning för svensk lagstiftning. Lagen kräver att träffade företag identifierar risker och förebygger såväl kränkningar av mänskliga fri- och rättigheter som skadlig påverkan på människors hälsa och miljö.

Ansvaret omfattar aktiviteter som utförs av företaget, andra företag under dess kontroll, leverantörer och affärspartners. Det företag som misslyckas med att uppfylla sina skyldigheter enligt lagen kan hållas ansvarigt för skador som därigenom orsakats.

Med stöd av den franska lagen ställde tidigare i år ett antal franska borgmästare och icke-statliga organisationer krav på petroleumbolaget Total att dels identifiera den påverkan som företagets utsläpp av växthusgaser riskerar att ha på mänskliga rättigheter och miljö, dels att vidta förebyggande åtgärder mot klimatförändringarna.

Ett av de största hoten mot mänskliga rättigheter idag är just klimatförändringarna då människor riskerar att stå utan tillgång till vatten, mat, utbildning och tak över huvudet till följd av bland annat torka, översvämningar och stigande havsnivåer.

Lagstiftning som med framgång kan knyta klimatförändringarnas påverkan på mänskliga rättigheter och miljö till företag som bidrar därtill är därför av stor vikt för att kunna möta framtidens utmaningar. Möjligheten att på ett effektivt sätt åstadkomma detta genom lagstiftning likt lagen om duty of vigilance är därför alltför intressant för att ignoreras.

I ett flertal länder i Europa har initiativ tagits till liknande lagstiftning som i Frankrike.

Den finska regeringen har påbörjat ett arbete för att ta fram bindande regler för mänskliga rättigheters due diligence efter initiativ från näringslivet, civilsamhället och fackföreningar.

Regeringarna i Schweiz, Österrike och Luxemburg överväger lagförslag gällande detsamma och arbetsgruppen för ansvarsfullt företagande inom EU-parlamentet riktar krav mot EU-kommissionen och EU-rådet att anta liknande lagstiftning.

I ljuset av initiativen runtom i Europa är det avgörande att Sverige omgående antar bindande regler för att kunna ligga i framkant vad gäller hållbart och ansvarsfullt företagande.

Respekten för mänskliga rättigheter ska inte göras beroende av affärsmässiga övervägningar. Genom att anta bindande regelverk säkerställs att investeringar i kompetens inom mänskliga rättigheter görs.

Det ska vidare aldrig vara en konkurrensfördel att investera minimalt i skyddet av mänskliga rättigheter och dölja detta med en bra kommunikationsstrategi. Detta omöjliggörs med bindande regler, vilket dessutom gynnar de företag som redan idag tar ett stort ansvar men konkurrerar med företag med lägre ställda ambitioner.

Lagkrav på att företag gör en mänskliga rättigheters due diligence skulle därutöver medföra ökad transparens. Konsumenter och investerare får därmed en möjlighet att fatta beslut baserat på grundligt underlag avseende hur företaget arbetar med mänskliga rättigheter och att som kollektiv styra ekonomiska medel till ansvarsfulla och hållbara företag.

För att ha en chans att möta de utmaningar som ett globaliserat näringsliv medför måste lagstiftning för mänskliga rättigheters due diligence antas – helst igår.

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här


Dela sidan:
Skriv ut:


Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.