Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Kommunala tjänstemän – arbetsgivare eller bara anställda?”

Debatt
Publicerad: 2019-09-04 09:12

DEBATT – av Arne Grip rättssociolog, f.d. universitetslektor vid Linköpings universitet

Anställda i regioner och kommuner har delat in sig i två grupper. Chefer med stora maktbefogenheter och medarbetare med lydnadsplikt mot dessa överordnade.

Cheferna styr inte bara över andra anställda. Även politiker får finna sig i att bli ledda. 

Inledningen i A- och B-lag, Arbetsgivare och Betjänter, påverkar all verksamhet i kommunen. Det finns inget lagstöd för detta. Facket, som förhandlar med A-laget, kan inte förklara uppdelningen. 

I det privata företaget kan parter som förhandlar och tecknar avtal med varandra motiveras med att ägare och anställda behöver arenor för att lösa interna problem och konflikter. Arbetsgivare är den som betalar lön till arbetstagare. Arbetsgivare i kommunen är alltså skattebetalarna.

Arenorna heter fullmäktige, styrelser och nämnder. Partierna delar upp sig i parter, majoritet och minoritet. Förhandlingar i ärenden avslutas med beslut och protokoll. Besluten kan prövas mot lag i domstol eller av annan myndighet.

Arbetsrätten säger att arbetsgivaren ska förhandla med arbetstagarorganisation före beslut om att förändra verksamheten, den primära förhandlingsskyldigheten i MBL 11 §. Styrelsen kan inte förhandla med facket på ett sammanträde.

Det finns ingen anställd på kommunen som kan företräda oss medborgare, som arbetsgivare. Ingen som under arbetsrättens ramlagar kan förhandla eller teckna kollektivavtal med facken som motpart.

Myndigheter arbetar under lagarna och ska följa tvingande regler i arbetsrätt och god sed på arbetsmarknaden, exempelvis att en uppsägning ska vara skriftlig.

Indelningen av anställda i två klasser, arbetsgivare och arbetstagare, saknar stöd i lag. Tjänster som förhandlingschef kan dras in. Den avdelning på den ideella föreningen SKL, som kallar sig arbetsgivarorganisation, förhandlar och tecknar avtal för kommunala myndigheter, kan stängas. EU-parlamentarikern Helen Fritzon satt tidigare som ordförande i”SKL:s förhandlingsdelegation”.

Att dela in och behandla myndighetsanställda i olika grupper strider mot grundlagens krav på likabehandling, opartiskhet och saklighet. Parterna finns som partier i styrelsen, majoritet och minoritet. Indelningen i parter utanför styrelsen, arbetsgivare och arbetstagare, saknar stöd i lag. Det finns ingen anställd som kan kalla sig arbetsgivare eller företräda styrelsen mot andra anställda.

Vägen till bättre arbetsmiljö finns i Arbetsmiljölagen, AML. Där finns både arbetstagare och arbetsgivare. För kommunala myndigheter gäller att den part som ska skyddas kallas arbetstagare, ett samlingsbegrepp för alla anställda. Arbetsgivare är den juridiska personen myndigheten, företrädd av styrelsen. Straffansvaret vilar på ordföranden personligen enligt dom i Norrköpings tingsrätt.

Att utveckla rutiner och system för att samla information om arbetsmiljörisker och konflikter är en prioriterad uppgift. Kommunen ska beskriva och dokumentera verksamheten så att styrelsen kan se, följa och leda den verksamhet som man under straffansvar är satt att sköta.

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här

     


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se