Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Kommentar till NFC:s replik om utlåtandeskala”

Debatt
Publicerad: 2020-03-12 12:26

SLUTREPLIK – av Ulf Lundqvist, docent i processrätt samt konsult i internationell och komparativ rätt

Det är tacksamt att två framstående experter vid NFC tar sig tid att ge sina synpunkter på vad som tidigare sagts om tekniska bevis, statistik och matematiska formler. Repliken är ett bra exempel på konstruktiv kritik och är ett värdefullt tillskott av kunskap. Tyvärr saknas kommentarer till de principiella påpekanden som gjorts om faran med att förlita sig på ovissa förutsättningar för konstruktion av referensgrupper med mera och Europadomstolens varningar om diskriminering i vissa fall. Rättsstatens principer och skyddet för mänskliga rättigheter är alltid centrala för den dömande verksamheten.

I sifferexemplet 125 och 875 handlar det om att sannolikheten för att den åtalade X är skyldig bedöms vara 0,125 (12,5%) och enligt matematiken beräknas temats negation eller att X är oskyldig till 1-0,125 eller 100%-12,5% det vill säga 87,5% (uttryckt i promille 1000-125 eller 875). Skulle en sådan tvåsidig sannolikhet inte tillämpas erhölls ingen kunskap om temats negation, men det är en kontroversiell fråga i litteraturen som även noterar en skillnad mellan bevisets bevisvärde och den samlade bevisningens robusthet. Därför hade det varit önskvärt att texten hade innehållit något om sådana sannolikheter och även domstolens fria bevisvärdering och sambandet mellan bevisvärdet och beviskravet i brottmål eller orden ställt utom rimligt tvivel. Annorlunda sagt alltså relationen mellan bevisvärdepunkten i målet och bevisbördepunkten för fällande dom.

Nina Burton gör den viktiga observationen att både matematik och humanism är modeller av verkligheten, inte avtryck efter den (Nina Burton, Det splittrade alfabetet. Tankar om tecken och tystnad mellan naturvetenskap, teknik och poesi (1998) s. 45). Det leder tankarna till matematikern Gödel och hans berömda bevis om att inom varje axiomatiskt uppbyggd matematisk teori så existerar alltid utsagor som i viss mening hör till systemet, men som inte kan bevisas vara sanna eller falska inom teorin. Av Gödels teorem framgår vidare att motsägelsefriheten i sådana system inte kan bevisas med mindre slutledningsprinciper används som är så komplicerade att frågan om dessas motsägelsefrihet är lika öppen.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.