Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Lundqvists kommentarer visar på många missuppfattningar”

Debatt
Publicerad: 2020-02-03 10:50

REPLIK – av Thomas Ahlstrand, vice chefsåklagare på Riksenheten mot Internationell och organiserad brottslighet och Johan Bring, docent i statistik med stor erfarenhet från juridisk bevisvärdering.

Vi vill först tacka Ulf Lundqvist för sitt engagemang i de frågor vi tog upp i våra två debattartiklar. Vi är medvetna om att det ämne vi tog upp är komplicerat och svårtillgängligt. Lundqvists kommentarer visar dock på många missuppfattningar som säkert beror på att vi inte uttryckt oss tillräckligt tydligt. Här kommer ett par förtydligande i relation till Lundqvists kommentarer.

”…men argumentationen går ut på att åstadkomma fler fällande domar i brottmål.”
Nej, vi vill åstadkomma fler korrekta domar, oavsett om det blir friande eller fällande domar. Ett strukturerat angreppssätt tror vi leder till bättre resultat.

”Därför lanseras en för svensk rätt helt ny modell för bevisvärdering för att korrekt förklara hur en sammanvägning av flera bevis vardera med ett lågt bevisvärde ska ske..”
Den metod vi använde i vår bevisvärdering kallas bayesiansk metod och är samma metod som NFC använder i sin resultatvärdering. Bayesiansk metod är internationellt väletablerad och används inom en rad områden. I svensk rättsvetenskaplig litteratur har bayesiansk metod för bevisvärdering framförallt förespråkats av professor Christian Dahlman vid Lunds universitet (Dahlman, Beviskraft – Metod för bevisvärdering i brottmål, Norstedts, 2018). Vi är f ö väl medvetna om den debatt om matematiska modeller för sannolikhetsbedömningar av bevisvärde som då och då förts bland akademiska jurister.

”När NFC angrips för att deras skala kan vara vilseledande för domstolarna saknas dock besked om vilka de övergripande principerna är,”
Den övergripande principen för vår kritik av NFC:s skala är att om samma bevis presenteras på flera olika sätt, t.ex. via en numerisk och en verbal skala, så skall de vara sinsemellan överensstämmande avseende beviskraften. Så är inte fallet med den nuvarande utformningen av utlåtandeskalan; den verbala förklaringen hänvisar rent språkligt till långt svagare sannolikheter än den numeriska, vilket vi förklarat och visat.

”Vid experimentet med 40 personer som fingerat sätter ord på värdet av presenterade bevis saknas det besked om hur urvalet av testpersonerna har gått till,”
De 40 personerna var utredare, forskare samt en grupp studenter på universitetet. Att den verbala representationen av stegen i NFCs bevisskala inte stämmer med vad skalstegen står för numeriskt är en uppfattning som delas av Dahlman (se s. 80 i ovan anfört arbete).

”Är det t.ex. möjligt att vid multiplikationen 5x5x5=125 för temat skuld motsatsvis konkludera att sannolikheten för att personen är oskyldig är 1000-125=875?”
Vi förstår inte detta påstående. Det verkar vara en missuppfattning om vad beräkningarna motsvarar. Talet 125 är en så kallad likelihoodkvot som talar om hur mycket oddset för den misstänktes skuld ökar pga sammanläggningen av bevisen. Det går inte att endast utifrån detta säga något om sannolikheten för att personen är skyldig eller oskyldig. Talet är ett mått på hur starkt stöd bevisfaktumet ger åt bevistemat.

”Kontroversiellt är också påståendet att det är en vedertagen och optimal metod att tillämpa en statistisk teori för att pröva bevisvärdet, särskilt som det saknas en
källhänvisning som kan etablera det. … Avslutningsvis så saknar den metod som skisseras i artikeln stöd av vetenskap och beprövad erfarenhet.”

Vi skrev en debattartikel och inte en vetenskaplig uppsats, därav få vetenskapliga referenser. Det finns hundratals vetenskapliga artiklar samt böcker som beskriver den föreslagna metoden. Några exempel ges nedan. Aitken (2004), Statistics and the Evaluation of Evidence for Forensic Scientist. Dahlman (2018), Beviskraft – metod för bevisvärdering i brottmål. Nordstedts Evett (2015), The logical foundations of forensic science: towards reliable knowledge Fenton & Neil (2019), Risk assessment and decision analysis with Bayesian networks, CRC press Roberts and Aitken, (2014) The logic of forensic proof: inferential reasoning in criminal evidence and forensic science. Royal Statistical Society Robertson, Vignaux & Berger (2016), Interpreting Evidence, Wiley. Smit et al (2016) Using Bayesian networks to guide the assessment of new evidence in an appeal case, Crime Sci 25:5-9. Taroni et al (2006), Bayesian Networks and probabilistic inference in forensic science, Wiley.

Lundqvists inlägg visar på vikten av att vi fortsätter att debattera och diskutera för- och nackdelar med nuvarande NFC-skala och grundläggande logiska metoder för att förstå den sammanlagda beviskraften av flera bevisfakta.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se