Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Inte advokaternas fel att åklagarnas utredningar drar ut på tiden”

Debatt
Publicerad: 2019-10-29 11:21

DEBATT – av advokaterna Behrang Eslami och Mikael Westerlund

Apropå kammaråklagare Lisa dos Santos debattartikel om bristande etik bland manliga brottmålsadvokater: ”Gangsterromantik styr gängens advokater” (Aftonbladet 2019-10-28):

Den som är misstänkt för brott har en grundläggande rätt till en rättvis prövning. I denna rättighet ingår rätten att få en försvarare – som den misstänkte i första hand själv väljer och i andra hand som utses av domstolen.

En förutsättning för en rättvis prövning är en aktiv advokat som med nit och omsorg fullt ut, inom ramen för gällande rätt och god advokatsed, tillvaratar den misstänktes intressen och verkar för sakens rätta belysning ur klientens perspektiv.

Kammaråklagare dos Santos anger att de långa utredningstiderna utgör ett av skälen till att försvararnas kostnadsräkningar blir höga. Vilket förmodligen är riktigt. Men vems ansvar är det att bedriva en utredning? Det är ju åklagaren, i egenskap av förundersökningsledare, som har till ansvar att bedriva utredningarna skyndsamt. Det kan knappast vara försvararnas fel att utredningarna drar ut på tiden på grund av brister i handläggningen hos polis och åklagare.

Sverige har som bekant sedan länge kritiserats av FN:s tortyrkommitté och Europarådet för långa häktningstider och omfattande användning av restriktioner. Varför nämner inte kammaråklagare dos Santos de långa häktningstiderna? Eller de skyhöga kostnaderna som varje häktesplats innebär för skattebetalarna?

Det kan i sammanhanget vara värt att notera att det i Sverige inte råder någon bortre gräns för hur länge en person kan vara frihetsberövad så som häktad. Den längsta tid en person varit häktad i Sverige uppgår till 3 år, 7 månader och 20 dagar.

Kostnaden för skattebetalarna? Jo, cirka 3 800 kronor per dygn. För exemplet ovan rör det sig om totalt cirka fem miljoner kronor.

Kammaråklagaren dos Santos gör ett stort nummer av kostnaderna för offentliga försvarare under år 2018. Men är det försvararnas fel att åklagaren behöver bedriva utredningar under flera månader och i vissa fall under flera år för att kunna bevisa den misstänktes skuld?

Ska försvararna inte få betalt för att medverka på polisförhör, medverka vid häktningsförhandlingar, granska åklagarens utredning och eventuellt åberopa egen bevisning?

I händelse av att en försvarare och dennes klient, efter att ha tagit del av åklagarens utredning, kommer fram till att det finns behov att föra motbevisning – ska försvaret inte ha rätt att föra sådan motbevisning? Ska försvaret inte ha rätt till skälig ersättning för att ha bedrivit en egen utredning för att motbevisa åklagarens påstående?

Som försvarare behöver vi ha klienternas förtroende – men likväl domstolarnas och allmänhetens. Vi advokater som kollektiv har därför självfallet ett gemensamt ansvar att se till att vi har samtliga aktörers förtroende, då vi inte minst får vår ersättning från allmänna medel.

Vi advokater har även ett gemensamt ansvar i att aldrig låta etiken komma i andra hand. De vägledande reglerna om god advokatsed är ett viktigt ramverk för hur vi ska uppföra oss, såväl mot klienter som samtliga aktörer i rätten. Ytterst kan Advokatsamfundet genom ett disciplinärt förfarande utesluta de advokater som inte håller sig inom de etiska ramarna. Vilket är bra!

Men de flesta av oss bryter förstås inte mot det etiska regelverket och vi förtjänar inte att behöva klä skott för andra kollegors etiska övertramp. Om man som åklagare är av uppfattningen att en enskild advokat missköter sig bör man meddela Advokatsamfundets disciplinnämnd om detta snarare än att i generella ordalag gå till angrepp mot en hel yrkeskår.

Det är för oss skrämmande att en åklagare, i tider då det blåser starka populistiska vindar i vårt land om skärpta straff, slopad ungdomsrabatt och kraftigare övervakning av medborgarna, väljer att uttrycka sig på det sätt som kammaråklagare dos Santos gör.

Vi advokater och åklagarna befinner oss på olika sidor i rättsprocessen men vi bör kunna diskutera rättssamhällets utmaningar på ett ödmjukt och nyanserat sätt och inte falla in i svepande schabloniseringar av varandra.

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se