Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Hög tid att digitalisera valsystemet – ny lag till år 2022?”

Debatt
Publicerad: 2019-10-30 11:01

DEBATT – av Per-Ola Larsson, f.d. chef för Riksskatteverkets valsektion (Sveriges dåvarande centrala valmyndighet)

Öppet brev till regeringen om ett nytt valsystem för Sverige

Nuläget

Inför varje val skövlas skog som omvandlas till mer än en halv miljard valsedlar och 60 miljoner valkuvert. Kan vi tänka oss ett mera miljösmart val utan valsedlar?

Sveriges valsystem kräver stora ekonomiska och personella resurser samtidigt som sammanräkningen tar lång tid.

Till 2018 års val trycktes mer än en halv miljard valsedlar till en kostnad av 210 010 897 kronor. Valkuverten kostade 2 304 458 kronor.

PostNords kostnader för distribution av förtidsrösterna till kommunernas valnämnder uppgick till 24 900 000 kronor. Därtill kom kommunernas kostnader för distributionen av förtidsrösterna till vallokalerna och valnämndernas och länsstyrelsernas kostnader för sammanräkning och mandatfördelning.

I ett elektroniskt valsystem slipper vi dessutom kommunernas kostnader för den nattliga sammanräkningen och länsstyrelsernas manuella kontrollräkning.

Alla dessa kostnader kan vi spara i ett datatekniskt val.

Nytt valsystem?

Övervägande skäl talar för att använda ett enkelt datasystem för valets genomförande. Då slipper vi alla kostnader för valsedlar och valkuvert och distribution av förtidsröster. Vallokaler inrättas där kommunen har eller kan installera datorer.

Sammanfattningsvis kan ett nytt valsystem genomföras med hjälp av kommunernas persondatorer som kan programmeras med ett för riket gemensamt valsystem enligt följande:

● Vallokalerna kan förläggas till kommunkontor där det finns ett antal datorer som programmeras för ändamålet. I vissa fall kan datorer flyttas strax före valet till kontor som ligger väl till för att ta emot väljare på valdagen.

● För förtidsröstningen inrättar varje kommun en eller flera röstningslokaler där en eller flera av kommunens persondatorer programmeras och installeras.

I landets vallokaler installerar alltså kommunernas valnämnder dagarna före valet datorer med ett speciellt valprogram. Datorn utrustas med ett tomt och förseglat USB-minne, i vilket rösterna lagras i tre olika filer – för riksdagsvalet, landstingsvalet och kommunalvalet.

Det är viktigt för valets genomförande att rösterna inte kan publiceras förrän valet är slut. De avgivna rösterna måste därför garanterat stanna kvar i persondatorns USB-minne tills valet avslutats.

Förutsättningar

Centrala valmyndigheten (CVM) skapar under sommaren före valet, efter anmälan av partierna, ett kandidatregister med elektroniska valsedlar för de olika valen.

Med hjälp av Skatteverkets personregister skapas ett rösträttsregister som grund för röstkort och röstlängd. Röstkortet konstrueras så att det kan scannas för kontroll mot rösträttsregistret (röstlängden) var personen är röstberättigad och att personen inte röstat tidigare. Det behövs inte någon röstlängd på papper[1].

I vallokalen har valförrättarna en dator för att kontrollera väljarens rösträtt och hänvisa väljaren till ett valbås. Det bör finnas fyra till fem valbås med datorer i varje vallokal.

När ett valbås öppnats för en väljare får hen på skärmen se partibeteckningarna som gäller för Riksdagen. Väljaren uppmanas att med hjälp av ett pekdon markera vilket parti hen röstar på samt en kontrollfråga: Är Du säker på att Du vill rösta på just det partiet[2]?

Så får väljaren se namnen för det partiets kandidater.Väljaren får veta att hen kan flytta upp en kandidat högst upp på listan (personröst) genom att markera namnet med pekdonet. Rösten lagras i USB-minnet. Därefter får hen på skärmen se partibeteckningarna för landstinget vilket hanteras på samma sätt och sist för kommunen.

Samtidigt blockeras väljaren i rösträttsregistret så att hen inte kan rösta en gång till.

Efter valets slut skickas rösterna från USB-minnet elektroniskt till CVM. Minnet förseglas och skickas av Valnämnden med post till CVM för kontroll att resultatet stämmer med vad som rapporterats på valkvällen.

Förtidsröstning

Det stora problemet för ett snabbt valresultat är att alla väljare under förtidsröstningsperioden får rösta var som helst hos en kommun också på valdagen. Det medför en omfattande omänsklig förtidsröstningsperiod. Man borde i det nuvarande systemet liksom vid utlandsröstningen avsluta förtidsröstningen i så god tid att rösterna hinner till vallokalen på valdagen. Det innebär att förtidsröstningen kan bli just förtidsröstning och avsluta den på fredagen närmast före valdagen.

Erfarenheten visar då att alla röster hinner fram till vallokalerna innan de stänger. Mitt förslag hindrar emellertid inte att “förtidsröstningen” pågår också på valdagen. Slutresultatet kan ändå presenteras på valnatten.

På röstmottagningsställen för förtidsröstning ska finnas åtminstone ett valbås med dator och USB-minne. Röstmottagaren scannar röstkortet och kontrollerar att väljaren inte röstat tidigare. Av röstkortet framgår var väljaren äger rösträtt. Från kandidatregistret hämtas för den aktuella valkretsen valsedlar för de aktuella valen.

I valbåset blir proceduren densamma som i vallokalen. Väljaren får på skärmen se valsedlarna från de egna valkretsarna. I USB-minnet lagras rösterna för det valdistrikt där väljaren är röstberättigad .

Efter valets slut skickas valresultatet elektroniskt till CVM varefter minnena förseglas och skickas till CVM för kontroll.

Förtidsröstningen på utlandsmyndigheter och svenska fartyg kan ske på samma sätt som i kommunernas förtidsröstningslokaler med hjälp av befintliga datorer som programmerats med valsystemet. Valsystemet måste på ett enkelt sätt kunna installeras på utlandsmyndigheternas och fartygens datorer.

Ambulerande röstmottagare kan ha en bärbar dator med samma funktion som datorerna för förtidsröstning . Dessa får överta den gamla funktionen med ”äkta-make-röstning” som kanske numera inte är så viktig med tanke på det omfattande förtidsröstningssystemet.

Jag menar att kommunerna inte behöver köpa nya datorer för valet. Kommunen bör dagarna före valdagen kunna placera ut ett antal datorer på vallokalerna och trimma in dem för valet med USB

Testa systemet före år 2022 års val

Det är naturligtvis ett stort steg att förändra vår valteknik. Det är därför viktigt att testa systemet. Rent datatekniskt är det ett enkelt system. Problemet är hur väljaren upplever systemet. Vi är numera ganska vana vid att använda datateknik. Vi tar ut pengar via en bankomat, som kräver vissa fastlagda rutiner. Vi beställer hamburgare hos MAX och McDonalds på en dataskärm och betalar räkningar via vår dator hemma.

Jag tror att man bör testa ett nytt valsystem i praktisk verksamhet. Det bör inte vara något problem för valmyndigheten att konstruera ett valsystem enligt min skiss.

Man kan testa systemet vid till exempel ett studentkårsval och ett fackföreningsval och val inom ett par partier.

Jag föreslår därför att regeringen låter utreda mitt förslag och genomföra en test före 2022 års val.

[1] Det måste prövas om 3 kap 4 § regeringsformen kan tolkas så att röstlängden kan framställas på datatekniskt medium.

[2] Partinamnet visas på skärmen

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här


Dela sidan:
Skriv ut:


Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se