Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Hårt arbetande utlänningar ska beskattas – men inte svenska bolagsägare”

Debatt
Publicerad: 2019-09-24 11:16

DEBATT – av Peter Sundgren, skattejurist och redaktör för WebJournal on International Taxation in Sweden, WITS


Utländska arbetstagare som sänds hit till Sverige av sina utländska arbetsgivare för tillfälligt arbete och som vistas här mindre än ett halvår är för närvarande befriade från att betala inkomstskatt här i landet.

I syfte att skapa bättre konkurrens på arbetsmarknaden samt att stävja skattefusk – hur man nu skattefuskar när inkomsten är skattefri – ändras emellertid nu dessa regler. Med effekt från år 2021 skall sålunda denna utländska arbetskraft beskattas här i Sverige.

Förslaget berör drygt 50 000 personer, huvudsakligen utländska byggnadsarbetare, som ofta med personliga uppoffringar kommer hit för att bidraga till vår välfärd.

Skatten beräknas inbringa cirka 600 miljoner kronor per år. Från detta skall dock dras kostnaderna för all den administration och byråkrati som kommer att behövas för att implementera den nya skatten.

När man läser lagförslagets konsekvensanalys (på cirka 25 sidor) om vad den nya skatten kommer att innebära för skattemyndigheter (både i Sverige och utomlands), kronofogdar, domstolar med flera – samt framför allt för de berörda utländska företagen och deras anställda – tar man sig för pannan.

Sammanlagt kommer kostnaderna härför att uppgå till drygt 100 miljoner kronor per år – ej inräknat de betydande engångskostnader för exempelvis utbildning, information (på flera språk) m.m. som uppkommer i samband med ikraftträdandet av det nya regelverket. Vinst för staten – kanske cirka 500 miljoner kronor per år.

Som kontrast till denna beskattningsiver kan nämnas den letargi som lagstiftaren i åratal visat vad gäller de mellan ettusen och tvåtusen bolagsägare – som ofta står i begrepp att pensionera sig – och som varje år sticker utomlands och smiter från den skatt de har att betala när de efter utflyttningen säljer sina bolag.

Detta sker med stöd av skickliga advokater och skattekonsulter som genomför konstlade underprisöverlåtelser till lågbeskattade eller skattebefriade holdingbolag i länder som Malta och Cypern varefter bolagen fusioneras och vinsten delas ut skattefritt till bolagsägaren.

Inte så sällan flyttar denne därefter hem till Sverige igen där vi ju har avskaffat alla förmögenhets-, arvs- och gåvoskatter.

Den svenska skatt som härigenom undviks uppgår enligt Skatteverkets egna bedömningar till cirka en miljard kronor om året. Jag repeterar – en miljard kronor om året. Och denna skatteflykt har våra politiker låtit pågå i inte mindre än 35 år utan åtgärd. Jag repeterar – 35 år utan åtgärd (lagstiftningen om beskattning av utlandsflyttande personers aktievinster infördes nämligen 1984).

Sammanfattningsvis skall vi alltså nu ta in en skatt på cirka en halv miljard kronor om året från 50 000 hårt arbetande utlänningar samtidigt som vi låter något tusental skattesmitande bolagsägare lämna efter sig en skattenota på cirka en miljard kronor om året.

Tänk på detta nästa gång ni hör Magdalena Andersson utveckla sin glödande retorik om hur hon bekämpar skatteflykt.

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se