Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Har vi skydd för demokrati och lika rätt i Sverige?”

Debatt
Publicerad: 2019-10-01 11:01

DEBATT – av Stellan Gärde, Annette von Sydow och Paul Lappalainen, Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen

Det är dags att höja blicken och inse riskerna för demokrati och mänsklig rätt som finns i vårt land.

Vi anser att det är fel att demokrati och mänskliga rättigheter kan avskaffas på 14 månader och att domstolsväsendets oberoende förutsätter makthavarnas god vilja.

Det kan inte heller vara rätt att enskilda saknar möjlighet att ta tillvara sina rättigheter på grund av en undermålig rättshjälp. Förvaltningsdomstolar ger ringa skydd då de anpassar sig till det offentligas behov snarare än lagens krav och den viktiga diskrimineringslagen framstår mer och mer som en papperstiger.

Dessa alarmerande fakta har framkommit under ett arbete av Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen (ICJ-S).

Mot bakgrund av utvecklingen där demokrati och mänskliga rättigheter alltmer ifrågasätts och kränks blir det viktigt att öka medvetenheten om hur det är ställt i Sverige.

I ett Program för rättsstaten Sverige har ICJ-S i samarbete med organisationer och enskilda på fem områden analyserat tillståndet för demokrati och mänskliga rättigheter och formulerat krav på nödvändiga förbättringar. Syftet är att få igång en process för att ta itu med brister i systemet.

Här är några av de områden som behandlats i programmet.

Demokrati och rättssäkerhet

Regeringsformens skydd för demokrati och rättigheter är i dag svagt. En enkel majoritet (51 procent) i riksdagen kan idag genom två beslut med ett mellanliggande extra val på bara 14 månader upphäva våra regler om demokrati och rättigheter.

Grundlagarna ska inte på detta sätt kunna ändras genom tillfälliga majoriteter. Sverige är inte immunt mot auktoritära krafter av det slag som tagit makten i Ungern och Polen. Vi föreslår att regeringsformen ska kunna ändras bara av en kvalificerad majoritet.

Det finns ett stort behov av att läroplaner och kursplaner inom all utbildning sprider kunskap om vårt statsskick och dess grunder. Även tillsynen över de mänskliga fri- och rättigheterna behöver stärkas.  Det finns ett förslag om en MR-myndighet som ska följa, undersöka och rapportera om rättigheternas implementering.

Ett problem är den föreslagna MR-institutionens oberoende och finansiering. En institution av denna kaliber måste kunna framföra oberoende kritik gentemot makthavare. Institutionen måste därför regleras i grundlag.

Domstolarnas självständighet behöver stärkas. Domstolsverket styrs av regeringen. Domare tillsätts av regeringen efter förslag från en domarnämnd som i sin tur även den utses av regeringen.

Ett reellt skydd förutsätter att åtminstone domarnämnden regleras i grundlag.

Förvaltningsdomstolarna präglas av ett lågt oberoende och en obenägenhet att slå fast rättsläget. Enskilda har ofta inte juridiska ombud, får inte rättshjälp och får inte sina rättegångskostnader täckta även om de vinner sina mål.

Det är inte acceptabelt att den som vinner ett förvaltningsmål inte får ersättning för sina ombudskostnader.

Enskildas mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter förutsätter att det är möjligt att få en kränkning prövad och få rättelse. Ekonomin gör det ofta omöjligt. Rättshjälpen och/eller privata försäkringar måste därför förbättras avsevärt. De som driver exempelvis ett diskrimineringsmål bör betala motpartens kostnader oavsett vinst eller förlust endast om det är uppenbart att det inte har förelegat skäl att få saken prövad.

Hatbrott och nätkränkningar utgör ett allvarligt hot mot demokratin. Journalister, forskare och vanliga människor måste kunna nyttja sin yttrandefrihet.

Yttrandefrihetsbrotten på nätet beivras undantagsvis och låga skadestånd döms ut. Polis som aktivt spanar på nätet måste tillsättas. Det är inte rimligt att uppgiften ligger på civilsamhället.

Diskriminering

Diskrimineringslagen saknar den skärpa som behövs då praxis i domstol är begränsad. DO driver för få fall i domstol vilket innebär att diskrimineringslagen inte ges en tydlig innebörd.

FN-kommittéer har kritiserat Sverige för att kvinnor inom missgynnade grupper, såsom samer, romer, invandrare, asylsökande, flyktingar och personer med funktionsnedsättning, inte uppmärksammas och att stora löneskillnader finns mellan män och kvinnor och därtill att ”underlåtenhet att göra skälig anpassning” på funktionshinderområdet inte är acceptabelt. Att de ekonomiska förutsättningarna måste förbättras för att testa fall i domstol är uppenbart.

Brott och straff

Straffskärpningar för att bekämpa brottslighet måste vila på vetenskaplig grund. Kraven på skärpta straff reser ett antal principiella frågor. I vilken utsträckning bygger kraven på en analys av brottslighetens orsaker? Begrundar förövaren straffsatser innan brottet begås? Det torde endast ske i undantagsfall.

Alltför ofta framhålls att straff ska skärpas trots att en helhetssyn om grunderna för brottsligheten leder till andra effektiva åtgärder.

Terrorism ska motverkas. Terroristlagen måste dock göras tillräckligt klar för att säkerställa att den inte leder till begränsningar av yttrande-, informations- och föreningsfriheten, av rätten till privatliv och förbudet mot diskriminering.

Detta är bara ett axblock över viktiga delar i vårt program. ICJ-S tar nu in synpunkter på programmets innehåll och kommer under hösten ge möjlighet för organisationer och enskilda att ställa sig bakom programmet och kommer därefter föra fram kravet på förändringar.

Hela programmet från ICJ-S finns tillgängligt här.

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se