av Clarence Crafoord, advokat Crafoord Advokatbyrå, Johan Eriksson, advokat Försvarsadvokaterna och Mattias Schömer, advokat Advokatfirman Vinge.
I höstas skrev vi en debattartikel i Dagens Juridik som skapade svallvågor bland jurister som arbetar med skatterätt och konstitutionell rätt. I artikeln avslöjade vi att tidigare okända interna styrdokument hos Skatteverket gav instruktioner till myndighetens s.k. AISS-grupp om att arbeta även mot ”helt laglig skatteplanering”.
Vi hade lyckats få fram dessa dokument i samband med att vi förberedde en rättegång för vår gemensamma klient, affärsmannen Ola Nordquist, som ligger i en tvist med Skatteverket om drygt hundra miljoner kronor (vi har Ola Nordquists tillåtelse att använda hans namn i denna artikel).
Dom har nu fallit i förvaltningsrätten och här kommer fortsättningen: Skatteverket vann en del av målet medan Ola Nordquist vann en annan del. Domen är överklagad av båda parterna och med detta finns det ingenting märkligt. Det intressanta är att Skatteverket vägrar att följa innebörden av förvaltningsrättens dom och återbetala den kupongskatt som felaktigt har betalat in – trots den grundläggande principen att Skatteverket, precis som skattebetalarna, ska följa en dom i skattemål oavsett om den överklagas fram till dess att den eventuellt ändras.
Vi ombud kan med fog och vår samlade advokaterfarenhet konstatera att vi aldrig har varit med om någonting liknande. Det är ingen överdrift att påstå att det handlar om en sorts domstolstrots från Skatteverket sida. Det är därutöver ett dokumenterat faktum att Skatteverkets styrelse och ledning, inklusive GD och rättschef, har hållits underrättade om situationen men valt att stillatigande stanna kvar på åskådarbänken utan att ingripa.
Så vad handlar då detta om?
Ola Nordquist är en svensk affärsman som är bosatt utomlands. År 2022 deklarerade och betalade hans bolag ett särdeles stort belopp i kupongskatt till den svenska staten för en påstådd utdelning från hans bolag till honom. Deklarationen godkändes av Skatteverket. Senare samma år blev dock Ola Nordquist osäker på om inkomsten verkligen skulle beskattas som utdelning. Han vände sig då på eget bevåg till Skatteverket och ställde frågor om detta.
Trots att rättsläget visade sig vara oklart valde han att själv begära omprövning av sin redan godkända deklaration. Istället för att beskattas för utdelning begärde han att få bli beskattad för inkomst av tjänst, vilket innebar att han fick betala en avsevärt mycket högre skatt (samt sociala avgifter). Orsaken var att han ville göra rätt och undvika framtida tvister med Skatteverket.
Skatteverket gick med på Ola Nordquists begäran och beslutade att inkomsten skulle beskattas som inkomst av tjänst. Och här kunde – och borde – historien ha varit slut. Det är den dock inte. För när Ola Nordquist hade betalat in sin ”nya ”skatt begärde hans bolag att få tillbaka den inbetalda kupongskatten. Skatteverket vägrade dock och beslutade i stället att behålla både den skatt som hade betalats för tjänsteinkomst och den som hade betalats för utdelning.
Eftersom det är en fundamental skatterättslig princip att en individ enbart kan beskattas en gång – i ett enda inkomstslag – för samma inkomst så protesterade Ola Nordquist. Han fick dock inget gehör. Skatteverket stod på sig och till slut hamnade ärendet i domstol. I höstas slog så förvaltningsrätten fast att Ola Nordquist hade korrekt beskattats för inkomst av tjänst och att Skatteverket inte visat att något utdelningsvärde hade kommit Ola Nordquist till del. Därmed kan Ola Nordquist inte heller beskattas för någon utdelning. Skatteverket fortsätter dock att obstruera och vägrar återbetala den felaktigt inbetalda kupongskatten.
Högsta domstolen slagit fast att den civilrättsliga principen om tvingande återbetalning av felaktiga betalningar – condictio indebeti – har full bäring även på skatt som har blivit felaktigt betalad till staten (NJA 2011 s. 739). Skatteverket känner till rättsläget – det finns information om HD-avgörandet på Skatteverkets hemsida. Trots allt detta har Skatteverket som sagt hittills fortsatt att obstruera.
Myndighetsutövning som är driven av prestige och aktivism får inte förekomma – det står i strid med grundlagen. Fallet har blivit ett s.k. högprofilärende där Skatteverket till varje pris försöker använda Ola Nordquist som ”försökskanin” i syfte att driva fram ett pilotfall i strid mot lagens reella innebörd. Effekten av detta är att Ola Nordquist tvingas att driva närmast oändliga processer mot Skatteverket medan Skatteverket ”tjuvhåller” på kupongskatten.
I de interna styrdokument som vi skrev om i vår förra debattartikel beskrivs Skatteverkets s.k. AISS-grupp som en elitstyrka som har fullt stöd från ledningen för att identifiera enskilda målpersoner som ska få sina deklarationer underkända i syfte att driva fram rättsprocesser som sedan, i samarbete med Skatteverkets pressavdelning, ska hamna i massmedia.
I grund och botten handlar detta om så fundamentala frågor som det s.k. samhällskontraktet – om relationen mellan stat och individ och om rättsstatens hela existensberättigande. Man behöver nämligen varken vara advokat eller jurist för att ställa sig följande frågor: Hur påverkas medborgarnas vilja att följa lagen när statsmakternas egna myndigheter inte gör det? Vad händer med förtroendet för landets domstolar om inte ens myndigheterna rättar sig efter deras domar?
