av Clarence Crafoord, advokat Crafoord Advokatbyrå, Johan Eriksson, advokat Försvarsadvokaterna, Felix Jacobsen, advokat Försvarsadvokaterna och Mattias Schömer, advokat Advokatfirman Vinge.
Genom grundlagen och Europakonventionen är vi medborgare garanterade skydd mot konfiskation av egendom från statsmakternas sida. Varje avsteg från detta kräver tydligt stöd i lag. Ett sådant undantag är statens rätt att ta ut skatt. För att detta ska få ske ställer dock grundlagen upp två krav.
• Tydlighet. Den skatterättsliga så kallade legalitetsprincipen innebär att både lagen och rättstillämpningen ska vara förutsebar.
• Lagkrav. Riksdagen har den exklusiva rätten att genom lag besluta om betungande regler för beskattning. Varken regeringen eller någon myndighet får således utfärda sådana regler på skatteområdet.
Under den gångna sommaren har vi funnit bevis för att Skatteverket bortser från dessa principer. Upptäckten gjordes i samband med att vi gick till botten med Skatteverkets hantering av ett ärende för vår gemensamma klientklient, finansmannen Ola Nordquist. Vi ska inte gå in på detaljerna kring denna skatteprocess utan nöjer oss med att, objektivt, konstatera att åklagare har inlett en förundersökning mot Skatteverket om tjänstefel och dataintrång i ärendet. Det ska i sammanhanget också understrykas att Ola Nordquist inte är misstänkt för något brott.
Det principiellt intressanta av vårt arbete är skörden av det researcharbete där vi lyckades spåra interna styrdokument som Skatteverket har upprättat inom någonting som kallas AISS-programmet. Med facit i hand kan vi konstatera att det sannolikt inte var meningen att dessa dokument skulle se dagens ljus och orsaken är enkel: de går rakt emot den svenska grundlagen.
Efter att ha sekretessprövat vår begäran under fyra veckor hemligstämplade Skatteverket vissa delar av innehållet. Dokumenten visar dock att Skatteverket sedan åtminstone 2018 alltså har haft ett särskilt så kallat program som har gått under benämningarna ”Skattedrivna företeelser” och ”Allvarligt internationellt skatteundandragande och skatteupplägg” (AISS).
I dokumenten blandas juridiska begrepp med politiskt laddade ord utan formell innebörd som ”skattefusk”, ”skatteupplägg” och ”skatteplanering”. Vad som är lagligt, olagligt och vad som utgör Skatteverkets hemmasnickrade värdeord kan synas vara höljt i dunkel. Skatteverket nöjer sig dock inte med att använda denna typ av grumliga begrepp utan väljer att tala klarspråk i sin lista över sådant som ska angripas.
Skatteverket skriver:
”Även skatteplanering som är helt laglig ger negativa effekter om den minskar viljan att göra rätt och förtroendet för skattesystemet…”
Det är värt att notera Skatteverkets eget ordval ”helt laglig” skatteplanering.
En särskild grupp tjänstemän ska enligt dessa styrdokument, ”genom tålmodigt detektivarbete”, arbeta med att identifiera personer som ska få sina deklarationer underkända i syfte att tvinga fram domstolsprocesser. Skatteverket skriver:
”Den huvudsakliga verksamheten som samordnas inom programmet är urval, utredningar och domstolsprocesser och utförs i huvudsak av specialiserade personer…”
Skatteverkets uttalade syfte är att skapa en plattform för ”attitydpåverkan” och att öka skattemoralen hos allmänheten. Skatteverket skriver:
”På så sätt påverkar vi personliga och sociala normer och motverkar beteenden som är förtroendeskadliga och hotar viljan att göra rätt.” Skatteverket anger också att ett syfte är att stärka allmänhetens ”vilja att bidra”.
Ett av Skatteverkets syften är att skapa uppmärksamhet i media. Skatteverket skriver:
”Synlighet åstadkommer vi genom de kontroller som uppmärksammas i media samt genom att vara aktiva i rättsutvecklings- och annat strukturarbete.”
Sammanfattningsvis handlar det alltså om en offensivt driven verksamhet som närmast kan liknas vid politisk aktivism.
Myndighetsutövning är ett utflöde av lagstiftning som i sin tur är ett utflöde av politiska beslut. Detta är en av de mest grundläggande principerna i en demokrati och för säkerhets skull har den kommit till explicit uttryck i den allra första paragrafen i Sveriges grundlag: ”Den offentliga makten utövas under lagarna”.
I praktisk mening innebär detta att myndigheter ska följa – inte ändra – gällande rätt, vilket är det kärnuppdrag som vi medborgare har villkorat Skatteverkets existens med genom vår grundlag. Frågan blir extra känslig när det handlar om myndighetsutövning mot enskilda – alltså sådana åtgärder som innebär att staten genom tvång inskränker medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Till exempel äganderätten.
Det är uppenbart att en intern instruktion från Skatteverkets ledning om att aktivt angripa ”helt laglig skatteplanering” driver fram en myndighetsutövning som ersätter kravet på lagenlighet med godtycke. Grundlagens krav på tydligt lagstöd blir därmed illusoriskt. Det är därför välkommet att åklagare nu utreder Skatteverkets rutiner som misstänkt brottslighet. Det vore också välkommet om frågan hamnar högst upp på dagordningen hos finansminister Elisabeth Svantesson.
