Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Ett utmärkt exempel där advokattiteln inte behövs för framgång i domstol…”

Debatt
Publicerad: 2019-08-27 11:50

DEBATT – av jur.kand Martina Kallenberg, Juristbyrån Martina Kallenberg AB Lund/Trelleborg/Vellinge

Ett av rättsstatens kännetecken är att själv få välja sitt ombud. Oavsett om ombudet är advokat eller inte.

Ett lyckosamt val i detta sammanhang måste man säga att Tigerking gjorde när bolaget valde två juriststudenter som ombud, grundare av Aurix. Detta är ett utmärkt exempel på att det inte är advokattiteln i sig som står för framgång gällande processande i domstol.

Advokatsamfundet å sin sida arbetar för att marknadsföra och stärka varumärket advokat och på så sätt begränsa förekomsten av så kallade juristkonsulter.

Marknadsföringen av titeln advokat hade varit mer slagkraftig om samtliga advokater som väljer att anställa biträdande jurister förband sig att följa arbetsrättsliga lagar och regler. Ytterligare en faktor som skulle kunna bättra på marknadsföringen hade varit om samtliga advokater som väljer att anställa biträdande jurister även gav adekvat handledning.

Jag är övertygad att ovanstående faktorer i stort kan vara avgörande för huruvida någon med anställning som biträdande jurist kan tänka sig att även bli advokat. I advokatsamfundets strävan att marknadsföra advokattiteln borde brister avseende dessa faktorer tas på största allvar.

Civilrättsliga frågor hör dock ytterst till rättsväsendet att avgöra och inte advokatsamfundet.  

Jag anser ändock att det ligger i sakens natur att en biträdande jurist, som ska arbeta för att tillvarata andra människors rätt, själv ska känna sig trygg med sitt anställningsavtal och sina arbetsvillkor. Detta kan svårligen uppnås när det till exempel inte finns något skrivet anställningsavtal, när arbetstiden är totalt oreglerad, när lönen är enbart provisionsbaserad, kunskapsöverföringen i stort lyser med sin frånvaro och det viktigaste momentet i arbetet är vilken debiteringsgrad den biträdande juristen kan prestera.

Tyvärr är detta verklighet idag för många biträdande jurister. En verklighet som kan vara svårsmält efter flera år av studerande av juridisk teori.

Marknaden är fri, advokater ska vara oberoende och rätten att själv välja sitt ombud är som sagt ett av rättsstatens kännetecken. Detta har lett till en självreglering på sätt att det de facto finns en marknad för så kallade juristkonsulter.

Den viktigaste frågan är vem som kan möta och tillvarata den enskilda individens rätt utifrån den enskilda individens förutsättningar och behov vid den tidpunkt behovet uppstår. Det viktigaste för den enskilda individen som är i behov av juridisk rådgivning är möjligen inte längre att boka tid med en advokatsekreterare två veckor fram i tiden för ett fysiskt möte med just en advokat på ett påkostat innerstadskontor.

Det är ingen slump att det nu till exempel utvecklas appar som till innehållet erbjuder juridisk rådgivning till den rättssökande. Det är förmodligen heller ingen slump att många advokatbyråer inom det humanjuridiska området idag erbjuder inledande gratis juridisk rådgivning. Detta visar på att det finns en uppenbar konkurrens på marknaden. 

Min övertygelse är att tillgänglighet blir allt mer betydelsefullt för den enskilda individen, även när det gäller juridisk rådgivning. Samhällets utveckling fostrar individer som inte låter sig vänta.

Den som erbjuder tillgänglighet å sin kunskap i sin tjänsteutövning har möjlighet att möta behovet hos den enskilde rådgivningssökande individen när väl behovet uppstår oberoende en advokattitel.

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se