Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Bra om kemikalieskatten inte snedvrider konkurrensen – men bättre om den tas bort”

Debatt
Publicerad: 2019-09-30 08:09

DEBATT – av Klas Elm, VD för ElektronikBranschen

I budgetpropositionen som presenterades den 18 september lämnades ett välkommet besked. Efter omfattande kritik aviserar nu regeringen att man under 2019 kommer ta fram en promemoria med förslag till hur utländsk e-handel skulle kunna omfattas av kemikalieskatten på elektronik.

Som kemikalieskatten är konstruerad idag slår den hårt mot svensk detaljhandel och jobben i Sverige. Kemikalieskatten snedvrider konkurrensen för svenska handlare då den inte tas ut på varor köpta från utländska e-handelssajter.

Svenska handlare kan inte höja priserna för att kompensera sig för högre inhemska skatter, eftersom konsekvensen blir att de då tappar affären till konkurrenter i exempelvis Danmark eller Tyskland.

Det är därför bra om kemikalieskatten inte fortsätter att snedvrida konkurrensen men bättre vore om den togs bort.

Från och med 1 juli 2017 tas en särskild punktskatt ut på elektronikvaror enligt Lag (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik. Skattskyldiga är alla som yrkesmässigt tillverkar, tar emot eller importerar skattepliktiga elektronikvaror.

Skatten är viktbaserad och efter den kraftiga höjning av kemikalieskatten som trädde ikraft från augusti 2019 belastas elektronikvaror med en skatt på 160 kronor per kilo, vitvaror med 11 kronor per kilo och för båda kategorierna finns ett tak för skatten på 440 kronor per produkt.

Redan när skatten infördes var kritiken omfattande, inte minst från regeringens expertmyndigheter. Bland annat skrev regeringens egen myndighet Skatteverket i sitt remissvar till utredningen att: ”En skatt på den svenska marknaden har ingen nämnvärd styrande effekt på hur produkterna konstrueras. Skatteverket anser att regleringar på EU-nivå är ett bättre styrmedel för att styra bort farliga kemiska ämnen.”

Både industrin och handeln anser att farliga kemikalier ska förbjudas och därmed göra miljönytta på riktigt. Sverige är dock en alltför liten marknad för att skatten ska ha en styrande effekt på hur elektronikprodukter konstrueras.

Produkter görs för en global marknad och tillverkarna förändrar inte den globala produktionen för att passa den svenska regeringen. Vill man få till en reell förändring krävs därför ett förbud på EU-nivå.

Tanken var således att skatten skulle minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö. Hittills pekar ingenting på att så har blivit fallet.

Däremot har kemikalieskatten blivit en straffskatt för svensk handel och en administrativ mardröm för butiker och tillverkare. Enligt en utvärdering från HUI Research har skatten redan bidragit till förlorade arbetstillfällen och till ett försäljningstapp på cirka sex miljarder kronor för den svenska handeln när höjningen slagit igenom.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att kemikalieskattens samhällsekonomiska effekter och andra effekter av skatten ska utvärderas. En sådan utredning har ännu inte påbörjats.

Regeringens besked att skattens utformning nu ska förändras är ett halvt erkännande av att en nationell punktskatt på inhemsk försäljning var en dålig idé från första början.

Inkluderingen av utländsk e-handel är helt nödvändig för att garantera rimliga konkurrensvillkor för svenska handlare. Skulle regeringen eller EU-kommissionen emellertid landa i bedömningen att utvidgningen av lagens tillämpningsområde inte går att genomföra måste kemikalieskatten i sin helhet avskaffas.

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se