Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Även företag måste få rätt att stämma medier för förtal”

Debatt
Publicerad: 2019-10-22 10:41

DEBATT – av Mats Olin, chef för Näringslivets Medieinstitut, NMI, och Pamina Falck, projektledare NMI

I Sverige kan jättelika medieföretag, utan risk för påföljd, ge sig på betydligt mindre företag genom att publicera lögnaktiga och skadliga uppgifter. Det måste få ett slut.

Näringslivets medieinstitut (NMI) har i en rapport samlat elva fall då företag har blivit osakligt uthängda i media. Varje fall är unikt, men gemensamt är att de uthängda företagen tar kostnaden, även när det är journalister som brustit i sitt arbete och åsamkat skada. Några av fallen är förtalsliknande och klart över gränsen för det som borde vara tillåtet, andra mindre allvarliga.

Klart är att en juridisk person under inga omständigheter kan gå till en svensk domstol för att kräva sin rätt när publiceringen sker under Tryckfrihetsförordningens skydd. Det har diskuterats om detta är förenligt med Europakonventionens rättigheter.

Sverige sticker, hur som helst, ut internationellt och exempelvis Norge, Danmark och Tyskland ger företagen vissa möjligheter att skydda sig mot förtal.

I Sverige kan en redaktion publicera direkt lögnaktiga uppgifter om ett företag, där källans avsikt är att skada, och som i ett av NMI-fallen bidrog till konkurs, utan att företaget har möjlighet att gå till domstol för att få sin sak prövad.

Som ett komplement till lagen finns publicitetsreglerna och sändningstillstånden där Granskningsnämnden för radio och tv och Pressens opinionsnämnd granskar och prövar hur väl medierna följer dessa regler. En fällning leder till en viss upprättelse, men är i grova fall alldeles otillräckligt.  Medieföretagens egna etiska regler innebär, när det gäller pressen i praktiken, enbart att företag ges möjlighet att i efterhand bemöta publicerad kritik.

Pressombudsmannen utlovar även ”rätt till rättelse” av sakfel, men kräver i praktiken inte av tidningarna att felaktiga, skadliga uppgifter ska rättas när det gäller företag. Inga sådana fall finns i PO:s ärenderegister.

Gemensamt för många företag i sammanställningen är en känsla av maktlöshet och orättvisa. Även de företag som har fått en publicering fälld vittnar om att upprättelsen är liten i förhållande till den skada den osakliga publiceringen har inneburit. Skadan kan vara ekonomisk i form av tappade kunder, men många vittnar även om en långvarig varumärkeskostnad av att allvarliga sakfel i publiceringar finns kvar oförändrade på mediernas hemsidor.

Syftet med NMI:s sammanställning är att visa vad ett företag kan råka ut för utan att kunna försvara sig och att starta en diskussion om var gränsen för det tillåtna borde gå.

Ett unikt aktuellt fall ledde till en förtalsstämning och förlikning: Dagens Nyheter publicerade uppgifter om en namngiven företagare i fastighetsbranschen som enligt företagaren knöt honom till ryska påverkansoperationer i Sverige och Sverigedemokraterna. Eftersom företagaren ansåg att uppgifterna i olika delar var falska, spekulativa och skadliga för honom själv och hans företag valde han att protestera genom att stämma Dagens Nyheter.

Skadan drabbade framförallt hans företag eftersom DN:s uppgifter misstänkliggjorde affärsverksamheten. Men hans enda möjlighet att få upprättelse var att som privatperson protestera mot DN-artiklarna och han gick alltså till domstol.

I maj kom så beskedet att företagaren och DN hade förlikats. DN:s chefredaktör Peter Wolodarski publicerade ett uttalande där han tog avstånd ifrån och beklagade tolkningarna om företagarens koppling till sd och ryska intressen. Med tanke på hur svårt det är att få en tidning att backa en enda millimeter från en publicering får det här ses som en seger för företagaren.

De uppgifter som han menar var falska och smutskastande rättades inte och Wolodarski medgav inga faktafel överhuvudtaget. Men uttalandet hjälpte till att återupprätta förtroende för honom och hans företag.

Och det är mycket svårt att överhuvudtaget vinna förtalsmål mot svenska tidningar, även när det gäller privatpersoner. Det krävs en person med ekonomiska resurser och stark vilja för att överhuvudtaget kunna ha en chans mot en redaktion. Systemet är konstruerat för att skydda publicisterna. Det finns det goda skäl för, till en viss gräns.

De som försvarar den rådande ordningen brukar anföra att det vore ett hot mot yttrandefriheten om stora företag gavs möjlighet att stämma medier. Det argumentet väger tungt. Men inte så tungt att det är rimligt att det i förväg är bestämt att det som publiceras under inga omständigheter kan vara förtalande. Det måste gå att finna en bättre balans mellan yttrandefriheten och skyddet mot lögnspridning och förtal.

Man kan också konstatera att de svenska medierna ingår i mycket stora medieföretag med resurser att försvara sig. Dagens Nyheter ingår i Bonniers som omsatte drygt 26 miljarder kronor år 2018. De flesta företag som drabbas av förtal är betydligt mindre än så.

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här


Dela sidan:
Skriv ut:


Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se