Hovrätten bedömer i motsats till tingsrätten att en försäkringstagare ljugit om att smycken tillgripits vid ett inbrott.
Genom att lämna och därefter hålla fast vid uppgiften anses hon uppsåtligen ha lämnat oriktiga uppgifter men då detta inte präglats av någon större förslagenhet klarar hon sig med nedsättning till hälften.
Den 28 februari 2017 inträffade ett inbrott i den 37-åriga kvinnans bostad. Hon polisanmälde inbrottet samma dag och anmälde också senare skadan till försäkringsbolaget Folksam. I polisanmälan, skadeanmälan och de efterföljande kompletteringarna av dessa gjorde hon gällande att ett antal föremål stulits vid inbrottet, däribland hemelektronik, en handväska av märket Prada, mexikanska samlarmynt i guld, smycken och kontanter. Hon lämnade även in flera fotografier till Folksam, däribland tre fotografier på ett halsband, en berlock och ett par örhängen.
Bilder tagna med ”stulen” mobil
Folksams kontroll av fotografierna visade att tre av dem var tagna den 11 mars 2017 med en mobiltelefon som hon i anmälningarna gjort gällande att hade stulits vid inbrottet. Folksam påbörjade den 7 april 2017 en särskild utredning av ärendet och beslutade den 31 maj 2017 att neka henne försäkringsersättning för inbrottet.
Kvinnan yrkade att Stockholms tingsrätt skulle förplikta Folksam att till henne betala 181 835 kronor. Det är målet ostridigt att kvinnan inte befann sig i hemmet vid inbrottet och att inbrottet i sig utgör försäkringsfall. Vad gäller frågan huruvida försäkringsfall föreligger avseende vissa av föremålen – ett halsband, en berlock, örhängen och en mobiltelefon av modellen Samsung Galaxy Note 4 – har Folksam vidgått att kvinnan ägt och innehaft dessa föremål, men gjort gällande att föremålen inte blivit stulna.
Uppsåtligen
Folksam gjorde gällande att kvinnan lämnat oriktiga uppgifter om nämnda föremål som påstås ha blivit stulna. Hon har därtill lämnat oriktiga uppgifter om vilka smycken som funnits på de ingivna fotografierna, när fotografierna tagits och med vilken kamera de tagits. När hon konfronterats med de oriktiga uppgifterna har hon ändrat sin berättelse. Hon har lämnat dessa uppgifter uppsåtligen eller av grov vårdslöshet. Den ersättning som hon försökt tillgodogöra sig genom de oriktiga uppgifterna uppgår till ett betydande belopp. Uppgifterna är av betydelse för bedömningen av hennes rätt till ersättning från försäkringen, varför ersättningen skulle sättas ned helt.
Tingsrätten ansåg inte att Folksam styrkt sitt påstående om att kvinnan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga uppgifter av betydelse för bedömningen av hennes rätt till ersättning från försäkringen.
Det saknades därför enligt tingsrättens mening skäl för nedsättning av ersättningen. Käromålet skulle därför bifallas i sin helhet.
Svea hovrätt kommer fram till och för sig att det föreligger försäkringsfall avseende ett stort antal av föremålen samt att en försäkringsersättning för de aktuella föremålen skulle uppgå till totalt 148 395 kronor.
Dubbletter
Sedan kvinnan under försäkringsbolagets utredning av ärendet konfronterats med uppgiften att fotografierna på tre av smyckena tagits efter inbrottet, har hon vidhållit att hon blivit besluten på smyckena. Hon har som förklaring till hur fotografierna av smyckena kunnat tas efter inbrottet uppgett att fotografierna avsåg andra smycken än de stulna, nämligen dubbletter av smyckena som hon förvarade i ett säkerhetsskåp.
Hovrätten bedömer att kvinnans uppgift att smyckena tillgripits vid inbrottet var oriktig och att hennes förklaring avseende dubbletterna är en efterhandskonstruktion som hon lämnat för att förklara hur smyckena kunde ha fotograferats efter inbrottstillfället och därmed i syfte att kunna vidhålla uppgiften att smyckena tillgripits. Genom att lämna och därefter hålla fast vid uppgiften att smyckena tillgripits vid inbrottet finner hovrätten att kvinnan uppsåtligen har lämnat oriktiga uppgifter av betydelse för bedömningen av hennes rätt till ersättning för halsbandet, berlocken och örhängena.
Halv ersättning
Även om hovrätten funnit att hon uppsåtligen har lämnat oriktiga uppgifter kan hennes tillvägagångssätt inte sägas ha präglats av någon större förslagenhet. Vidare är värdet av de föremål som kvinna lämnat oriktiga uppgifter om begränsat och utgör endast cirka 12 procent (21 440 kronor av 181 835 kronor). I den helhetsbedömning som ska göras finner hovrätten att skälig nedsättning ska ske med 50 procent. Till följd härav bör den ersättning hon begärt sättas ned till 74 198 kronor. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
