En kommunanställd fick mot slutet av sin femåriga tjänstledighet plötsligt felaktiga löneutbetalningar på över 13 000 kronor.
Nu nekar tingsrätten kommunen återbetalning då pengarna satts in på det konto som mannen har använt för löpande vardagliga utgifter och att det gick relativt lång tid tills misstaget upptäcktes.
Den 48-årige mannen erhöll i början av år 2019, till följd av en felaktighet i Mölndals kommuns lönesystem, löneutbetalningar på 4 875 kr och 48 öre respektive 8 587 kr och 50 öre.
Mölndals kommun gjorde även två insättningar för preliminär skatt.
Arbetsrätten vid företagsrekonstruktion – några anteckningar
Finns det, som på motsvarande vis som vid konkurs, en särskild ”företagsrekonstruktionsarbetsrätt”, har den nya lagen om företagsrekonstruktion någon påverkan på arbetsrätten i vid mening – och vad innebär detta i så fall i praktiken? Erik Danhard diskuterar vilka lönefordringar som omfattas av skulduppgörelsen i en rekonstruktionsplan, vilka lönefordringar som omfattas av skyddande principer och vilken arbetsrättslig förändring som kan beslutas i en rekonstruktionsplan.
Krävde återbetalning
Kommunen yrkade att 48-åringen skulle förpliktas att betala tillbaka beloppen eftersom löneutbetalningarna var felaktiga. Han borde ha förstått att pengarna fördes över av misstag då han har varit tjänstledig från sin tjänst i Mölndals kommun för studier från den 20 januari 2014 till den 5 juni 2019. Mannen har inte arbetat hos Mölndals kommun under sin tjänstledighet. Han skulle därmed inte uppbära någon lön vid tidpunkterna för de felaktiga löneutbetalningarna.
Mölndals kommun kontaktade 48-åringen per telefon den 20 mars 2019 och påtalade misstaget. Vid telefonsamtalet tillbakavisade han återbetalningsskyldighet.
Undantag
48-åringen bestrider återbetalningsskyldighet med åberopande av undantagsregeln från principen om condictio indebiti.
Göteborgs tingsrätt konstaterar att huvudregeln är att den, som har tagit emot ett belopp som hon eller han inte har rätt till, är skyldig att betala tillbaka beloppet. Det finns dock undantag från huvudregeln och avgörande för återbetalningsskyldigheten avseende felaktigt utbetald lön är om arbetstagaren har mottagit och förbrukat lönebeloppet i vad som brukar kallas god tro. Det vill säga om arbetstagaren varken har insett eller borde ha insett att löneutbetalningen var felaktig.
God tro
Till detta kan det även tilläggas att det vid felaktiga betalningar kan få betydelse om den ene eller andre av parterna förfarit oaktsamt i samband med betalningen. Den avgörande frågan är alltså om omständigheterna vid en samlad bedömning är sådana att 48-åringen har mottagit och förbrukat de felaktiga utbetalda lönebeloppen i god tro.
48-åringen har i samband med löneutbetalningarna inte mottagit några lönespecifikationer. Det finns inget i den av Mölndals kommun åberopade bevisningen som visar att han har uppmärksammat insättningarna förrän han blev kontaktad av Mölndals kommun. Det kan inte heller anses att insättningarna beloppsmässigt varit av den storlek att han haft anledning att reagera på dessa.
Av det kontoutdrag som båda parter har åberopat framgår att den aktivitet som förekommit på hans lönekonto under den aktuella perioden har varit sådan att han inte har haft anledning att uppmärksamma de felaktiga löneutbetalningarna. Han hade dessutom varit tjänstledig under flera år och räknade inte med att få några löneutbetalningar från Mölndals kommun. Det är, menar tingsrätten, därmed inte visat att han insåg eller att han borde ha insett att han erhållit felaktiga löneutbetalningarna förrän han av Mölndals kommun uppmärksammades på detta.
Han anses därför ha varit i god tro beträffande mottagandet av löneutbetalningarna.
Inte skyldig
De felaktiga löneutbetalningarna har satts in på det konto som 48-åringen har använt för sina löpande vardagliga utgifter och det gick relativt lång tid mellan löneutbetalningarna och den tidpunkt då Mölndals kommun uppmärksammade honom på kommunens misstag. Tingsrätten anser därför att 48-åringen har inrättat sig efter utbetalningen.
Vid denna bedömning är han inte skyldig att betala tillbaka de felaktigt utbetalade beloppen. Mölndals kommuns talan ogillas därför. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
