En kvinna nekas att få en del av askan efter sin avlidne bror för att begrava den i familjegraven i USA.
Tillståndet ska nämligen ges endast om det finns synnerliga skäl av religiös karaktär.
Den bedömningen gör både länsstyrelsen och förvaltningsrätten, medan kammarrätten inte tar upp frågan för prövning.
En kvinna ansökte hos Länsstyrelsen i Stockholm om delning av aska, eftersom hon ville begrava en del av askan efter sin avlidne bror i familjegraven i USA. Brodern flyttade till Sverige på 60-talet, men förblev amerikansk medborgare. Systern framhöll att syskonen hade en nära relation och hade kontakt med varandra varje vecka. Det skulle betyda mycket för henne att kunna besöka sin brors grav i USA där hon bor och där hennes föräldrar är begravda.
Familjerättslig nyhetsdag
Under denna heldagskurs från BG Institute ges en värdefull genomgång av den ekonomiska familjerätten – från nya förslag rörande arv och testamente till aktuella domstolsavgöranden om bodelning och sambofråg. Dessutom delar experter med sig av praktiska rekommendationer för att hantera kommande juridiska utmaningar.
Saknades synnerliga skäl
Länsstyrelsen avslog ansökan med hänvisning till 31 § begravningsförordningen. Man hade inga skäl att tvivla på att systern skulle hantera askan på ett respektfullt sätt och föra den till USA, vilket innebär att två av de tre förutsättningarna för att bevilja tillstånd för delning av aska var uppfyllda.
En förutsättning är dock att det finns synnerliga skäl att ge tillstånd. Enligt praxis utgör önskemål som inte grundar sig på den avlidnes allvarliga religiösa uppfattning, inte synnerliga skäl. I det här fallet var det inte fråga om sådan religiös uppfattning och den sista förutsättningen för att bevilja tillstånd för därmed inte uppfylld.
Överklagade
Systern överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm. Hon anför där i allt väsentligt samma argument som i ansökan till länsstyrelsen, men tillägger att det finns en koppling mellan önskemålen och hennes religiösa uppfattning.
Rätten ser dock ingen anledning till att frångå underinstansens bedömning och avslår överklagandet. Domen står fast, i och med att frågan inte tas upp i kammarrätten. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
