Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Polis elchockade förbipasserande – frias i hovrätten

Aktuella rättsfall
Publicerad: 2019-10-09 09:54
Polisens elchockvapen Foto: Johan Nilsson / TT

En polisman som i samband med en demonstration i Stockholm i mars 2018 har använt ett elchockvapen mot en förbipasserade så att han tappat balansen i en trappa frias i Svea hovrätt.
Enligt hovrätten har det saknats uppsåt när polismannen utdelat stöten och brutit mot reglerna för hur de experimentella elchockvapnen får användas.

En polisman i 40-årsåldern åtalades i Stockholms tingsrätt för tjänstefel efter ett ingripande vid Sergels torg i Stockholm i samband med nazistiska Nordiska motståndsrörelsens demonstration i mars 2018.

Åtalet kretsar kring användningen av så kallade elchockvapen, som används i en försöksverksamhet inom Polisen sedan 2017. De elchockvapen som används skjuter iväg två pilar mot målet – där den som träffas blir ”muskulärt inkapaciterad” en kort stund och ”faller ihop utan förmåga att kunna stå emot”. Elchockvapnen har även en varningsfunktion där det blixtrar och sprakar från vapnet om en särskild knapp trycks in, något som brukar kallas att ”arca”. Vapnet kan dessutom användas så att den enskilde polisen trycker det ”arcande” vapnet mot en person – något som ger målet en smärtsam så kallad ”drivstöt”.

Interna föreskrifter

Polisen har i sin tur interna föreskrifter kring när och hur elchockvapnen får användas. I föreskrifterna anges bland annat att användande av elchockvapen innebär ”ett betydande mått av våldsanvändning”.

Vapnen får samtidigt uttryckligen inte användas mot personer som bara gör motstånd med hjälp av sin kroppstyngd och får bara i undantagsfall användas i situationer där den träffade riskerar att falla från hög höjd, ner i vatten eller på spårområde. Elchockvapen ska bara bäras i handen och göras skjutklart när förhållandena kräver ”höjd beredskap”. Polisen får dessutom varken använda varningsfunktionen eller sikta på någon om inte förutsättningarna för att skjuta är uppfyllda eller om ”det finns skäl att anta att sådana förutsättningar kan komma att uppstå”. Polisen utgår normalt också från en särskild ”åttastegstrappa” vid användning av elchockvapen, under förutsättning att tid och möjlighet ges.

Våldsamt upplopp

Polismannen i fråga har kallats till Sergels torg på grund av pågående våldsamt upplopp där både demonstranter och motdemonstranter funnits på plats – och där poliserna på plats ska ha varit i underläge. En man som passerat förbi platsen har samtidigt blivit upprörd eftersom han tyckt att poliserna på plats använde övervåld mot motdemonstranterna. Han har därför vägrat lämna platsen.

Polismannen hade då redan tagit fram och osäkrat sitt elchockvapen och har ”arcat” med detta mot mannen, som befann sig i en trappa. Elchockvapnet har i samband med detta kommit i kontakt med mannens kropp eller kläder under ”två tiondelars sekund” – något som fått mannen att tappa balansen i trappan.

”Inte försvarligt”

Åklagaren gjorde gällande att polismannen har osäkrat vapnet utan att detta varit motiverat och att det inte har varit försvarligt att avfyra vapnet i folksamlingen. Polismannen hade samtidigt använt vapnets varningsfunktion utan att det har funnits förutsättningar att avfyra detsamma – och borde dessutom inte ha använt elchockvapnet mot en person som befunnit sig i en trappa. Som en del i bevisningen åberopade åklagaren en amatörfilm från ingripandet.

Tingsrätten ansåg dock inte polismannen hade gjort sig skyldig till tjänstefel när han tog fram och osäkrade elchockvapnet. Domstolen godtog här att han hade befunnit sig i liknande tumultartade situationer tidigare och att en situation snabbt kan eskalera och bli farlig. Domstolen godtog här alltså att förutsättningar för att avlossa elchockvapnet skulle kunna uppstå med kort varsel.

Genom att sikta och ”arca” mot mannen i trappan hade polismannen i och för sig brutit mot Polisens föreskrifter och därmed åsidosatt vad som gällt för uppgiften. Agerandet har dock baserats på intern utbildning och information och tingsrätten ansåg inte att polismannen haft skäl att förstå överträdelsen.

Av oaktsamhet

Det var enligt tingsrätten bevisat att polismannen av oaktsamhet hade utdelat en ”drivstöt” i ett skede när den andre mannen vänt ryggen till och börjat gå ned för trappan för att avlägsna sig. Mannen hade i och för sig vägrat lyda tidigare uppmaningar, men polismannen borde ha förstått att det vid tillfället – när mannen var på väg bort från platsen – inte var nödvändigt att ”arca” med vapnet så nära mannen att han också fått en ”drivstöt”. Våldet hade därför inte varit försvarligt och polismannen hade på denna punkt inte agerat i enlighet med ett godtagbart handlingsmönster.

Tingsrätten beskrev samtidigt en ”adrenalinfylld situation där [polismannen] fattade beslut under stor press” – och där våldet varit av ”begränsad och övergående natur”. Skaderisken hade även i sammanhanget varit förhållandevis liten – och polismannen hade genom sin utbildning inte fått någon tydlig kunskap om hur elchockvapnet skulle hanteras i en situation som den aktuella. Sammantaget fick graden av oaktsamhet anses som låg och tjänstefelet klassificerades med hänsyn till detta som ringa, och inte straffbart. Åtalet ogillades därför helt och polismannen friades, även om en skiljaktig nämndeman ville fälla, med motiveringen att det inte hade varit försvarligt att ”arca” med vapnet.

Prövats i hovrätten

Svea hovrätt går nu på samma linje som majoriteten och fastställer den friande domen.

Åklagaren har i hovrätten justerat åtalet och endast gjort gällande att polismannen har använt elchockvapnet på ett sätt som inte varit försvarligt när han gett mannen en ”drivstöt” genom att trycka eller slå vapnet mot mannens arm.

Hovrätten instämmer i att det är bevisat att mannen har fått en elstöt, men konstaterar samtidigt att kontakten bara pågått i två tiondelars sekund. Åklagarens påstående innebär enligt hovrätten att polismannen avsiktligen ska ha utdelat en stöt – och för denna slutsats håller inte utredningen. Åtalet ogillas därför även i hovrätten. Frågan om stöten kan ha innefattat ett tjänstefel genom oaktsamhet saknar betydelse, eftersom detta inte omfattas av gärningsbeskrivningen, konstaterar hovrätten.

Skiljaktig mening

I denna fråga är dock rätten inte enig. En tillförordnad hovrättsassessor anser nämligen att skrivningen ”att använda ett vapen och att ge en stöt” innefattar även oaktsamma handlingar. Polismannens agerande täcks med andra ord av gärningsbeskrivningen – och enligt den skiljaktiga domaren har han också gjort sig skyldig till ett oaktsamt tjänstefel. Hovrättsassessorn instämmer dock med tingsrättens majoritet i att tjänstefelet ska klassificeras som ringa och alltså resultera i friande dom.(Blendow Lexnova)

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här


Mitt DJ Premium
Få tillgång till bakomliggande domar och dokument som ligger till grund för aktuella artiklar och reportage.

Dela sidan:
Skriv ut:

Isak Bellman
red@dagensjuridik.se