För att freda sig mot den ena budgivarens anklagelser om att den andre budgivaren var en bulvan beslutade mäklaren att bekräfta identiteten på den sistnämnde innan tillträdet ägt rum.
Agerandet strider mot god fastighetsmäklarsed enligt Fastighetsmäklarinspektionen, vilket leder till att mäklaren varnas.
I en anmälan till Fastighetsmäklarinspektionen, FMI, framfördes kritik mot en mäklare som förmedlat en fastighet.
Anmälaren tillika fastighetsköparen har bland annat gjort gällande att driftskostnaden i objektsbeskrivningen var felaktigt angiven samt att mäklaren har lämnat uppgift om den andre budgivaren till anmälaren innan tillträdet ägde rum.
Arbetsrätten vid företagsrekonstruktion – några anteckningar
Finns det, som på motsvarande vis som vid konkurs, en särskild ”företagsrekonstruktionsarbetsrätt”, har den nya lagen om företagsrekonstruktion någon påverkan på arbetsrätten i vid mening – och vad innebär detta i så fall i praktiken? Erik Danhard diskuterar vilka lönefordringar som omfattas av skulduppgörelsen i en rekonstruktionsplan, vilka lönefordringar som omfattas av skyddande principer och vilken arbetsrättslig förändring som kan beslutas i en rekonstruktionsplan.
Anklagades för att vara bulvan
Mäklaren har yttrat sig över anmälan och vidgår att driftskostnaderna i objektsbeskrivningen saknas eller är felaktiga i vissa delar. Det beror på att huset var nybyggt och att sådana uppgifter därför saknades. Anledningen till att han bekräftade identiteten på den andre budgivaren var att anmälaren anklagade budgivaren för att vara en bulvan.
FMI inleder med att konstatera att det är ostridigt att uppgift om driftskostnader delvis saknas eller är felaktiga. Det stämmer visserligen att huset var nybyggt och att det därför inte fanns någon historik över driftskostnaderna driftkostnaderna. Mäklaren borde dock ha redovisat kostnaderna efter schablon. Han varnas för detta. Han meddelas dessutom en erinran för att ha angett att fastigheten är undantagen avgift de 2 första åren i stället för de 15 första åren.
”Svävande”
Av utredningen framgår att mäklaren lämnade ut namnet på den andre budgivaren till anmälaren efter att köpekontraktet hade undertecknats men innan tillträdet hade ägt rum, alltså när köpet var svävande. Skälet till detta var, enligt mäklaren, för att bevisa för anmälaren att den andre budgivaren lämnat riktiga bud.
Enligt FMI följer det av god fastighetsmäklarsed att en mäklare måste inhämta en budgivares samtycke innan dennes identitet röjs för en annan spekulant, om det sker innan den tidpunkt som lagen föreskriver. Om köpet ännu inte är juridiskt bindande behöver budgivaren dessutom samtycka till att uppgifterna lämnas till en köpare som inte nödvändigtvis blir den slutlige köparen. Mäklaren ska därför varnas för att ha lämnat ut identiteten på den andre budgivaren. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
