En man som drivit enskild firma med juridiska tjänster fråntas sin behörighet som nämndeman.
Den som har till yrke att föra andras talan inför domstol får inte vara nämndeman.
Både förvaltningsrätten och kammarrätten anser att mannen därmed är obehörig att vara nämndeman.
Umeå tingsrätt beslutade i oktober 2019 att den 46-årige mannen inte var behörig att tjänstgöra som nämndeman vid domstolen. Beslutet grundade sig i att han ansågs ha till yrke att föra andras talan inför domstol.
Enligt rättegångsbalken, RB, får den som är lagfaren domare, anställd vid domstol, åklagare, polisman eller advokat eller någon annan som har till yrke att föra andras talan inför domstol inte vara nämndeman.
Domstolen ska kontrollera behörigheten hos den som utsetts till nämndeman enligt RB.
Arbetsrätten vid företagsrekonstruktion – några anteckningar
Finns det, som på motsvarande vis som vid konkurs, en särskild ”företagsrekonstruktionsarbetsrätt”, har den nya lagen om företagsrekonstruktion någon påverkan på arbetsrätten i vid mening – och vad innebär detta i så fall i praktiken? Erik Danhard diskuterar vilka lönefordringar som omfattas av skulduppgörelsen i en rekonstruktionsplan, vilka lönefordringar som omfattas av skyddande principer och vilken arbetsrättslig förändring som kan beslutas i en rekonstruktionsplan.
Uppträtt som ombud
46-åringen vände sig till Domstolsverket som konstaterade att han sedan februari 2016 driver en enskild firma som tillhandahåller juridiska tjänster och han har även de senaste åren uppträtt som ombud i domstol genom firman. Han har anfört att det mål han agerat som ombud i under 2019 avslutades den 28 november 2019 och att han inte kommer att åta sig fler betalda uppdrag som ombud i domstol utan endast juridiska rådgivningsuppdrag samt att hans enskilda firma eventuellt kommer att avvecklas under år 2020.
Han har enligt uppgift även åtagit sig ett uppdrag som ombud i ett pågående mål i domstol. Genom att åta sig uppdrag som ombud i mål i domstol finns det, menade Domstolsverket, risk att han skulle kunna uppfattas som företrädare för ett motstående intresse av part. Den enskilda firman har inte avvecklats och han hat även åtagit sig ett uppdrag som ombud i ett pågående mål i domstol.
Bedömningen var därför att han har till yrke att föra andras talan inför domstol.
”Saknar betydelse”
Att ombudsuppdragen endast utförts i en begränsad omfattning, att han åtagit sig sistnämnda uppdrag utan ersättningsanspråk och att han även har ett annat arbete inom restaurangbranschen saknar betydelse för denna bedömning.
Han fick därför inte vara nämndeman enligt 4 kap. 6 § rättegångsbalken.
Beslutet överklagades till Förvaltningsrätten i Luleå som ansåg att 46-åringen utfört uppdragen på ett sådant sätt att det utgör yrkesutövning. Av detta följer även att hans uppdrag inte kan anses utgöra hobbyverksamhet eller fritidssyssla. Att verksamheten inte har gått med vinst och såväl omsättning som arbetsinsatser har varit begränsade föranleder ingen annan slutsats enligt domstolens bedömning, då krav kring detta inte har uppställts för att det ska vara fråga om en yrkesmässighet.
Inte behörig
Han hade således till yrke att föra andras talan inför domstol och var inte behörig som nämndeman.
Kammarrätten i Sundsvall prövade först överklagbarheten av tingsrättens beslut. Det aktuella beslutet från Umeå tingsrätt får enligt förvaltningslagen överklagas om det kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt-. Det anser kammarrätten att det gör i 46-åringens fall.
När det sedan gäller behörigheten konstaterar kammarrätten att av lagtext och förarbeten framgår att det är det förhållandet att en person är anställd vid en viss myndighet eller tillhör en viss yrkeskategori som utgör grunden för att personen inte får vara nämndeman. Behörighetsreglerna är kategoriskt utformade och lämnar inte något utrymme för att ta hänsyn till faktorer i det enskilda fallet, såsom anställningens eller uppdragets art eller omfattning, vid tillämpningen.
Kammarrätten anser mot denna bakgrund, och med beaktande av behörighetsreglernas syfte att bevara förtroendet för domstolarna och deras opartiskhet, att juridiska tjänster som ombud i domstol som tillhandahålls i näringsverksamhet medför att personen i fråga har till yrke att föra andras talan inför domstol. Den omständigheten att personen också har ett annat yrke eller att verksamhetens omsättning är låg medför inte annan bedömning.
Tjänster till allmänheten
Av utredningen framgår att 46-åringen, utöver att arbeta som restaurangchef, har drivit en enskild firma med inriktning mot juridiska tjänster sedan år 2016 och att han har varit godkänd för F-skatt och registrerad för mervärdesskatt. Inom ramen för denna näringsverksamhet har han åtagit sig uppdrag som ombud i domstol mot ersättning och han har aktivt erbjudit sina tjänster till allmänheten.
Såväl arten av den verksamhet som 46-åringen har bedrivit som formen för verksamheten talar för att han ska anses ha haft till yrke att föra andras talan inför domstol. Med hänsyn till detta ska han vid tidpunkten för Umeå tingsrätts beslut anses ha haft till yrke att föra andras talan inför domstol och han var därför inte behörig att vara nämndeman. Överklagandet ska därmed avslås. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
