En man och en kvinna som har ett gemensamt barn ska dela på reskostnaderna, anser såväl tingsrätten som hovrätten.
Kvinnan, som är boendeförälder, bor i centrala Piteå medan mannen har sitt hus cirka två och en halv timme bort.
Skillnaden mellan föräldrarnas inkomstöverskott är så pass liten att det är skäligt att de delar på kostnaden.
En man och en kvinna som träffades under år 2018 blev ett par och fick året därpå en son. Paret levde aldrig tillsammans. Kvinnan bor i centrala Piteå och har sedan tidigare en sexårig son. Mannen bor i en by utanför Malå i Västerbotten. Restiden mellan centrala Piteå och byn är cirka två och en halv timme. Kvinnan har haft ensam vårdnad om sonen sedan han föddes, men mannen har haft ett begränsat umgänge med barnet hemma hos kvinnan.
Familjerättslig nyhetsdag
Under denna heldagskurs från BG Institute ges en värdefull genomgång av den ekonomiska familjerätten – från nya förslag rörande arv och testamente till aktuella domstolsavgöranden om bodelning och sambofråg. Dessutom delar experter med sig av praktiska rekommendationer för att hantera kommande juridiska utmaningar.
Vårdnaden gemensam
Pappan vände sig till Luleå tingsrätt och yrkade på gemensam vårdnad och visst umgänge. Tingsrätten ansåg att vårdnaden skulle vara gemensam och att barnet skulle ha rätt till umgänge med pappan cirka varannan helg.
Vad avsåg den faktiska hämtningen och lämningen av sonen konstaterade tingsrätten att kvinnan uppvisat en sådan tveksamhet till såväl sin egen förmåga att köra bil som bilens funktion att pappan skulle ansvara för detta. Parterna skulle dock dela på kostnaderna för bilresorna i samband med umgänget.
Kvinnan överklagade domen och Hovrätten för Övre Norrland beslutade att meddela prövningstillstånd avseende fördelningen av kostnaden för umgängesresorna. Kvinnan anförde att hon saknar ekonomisk förmåga att bidra till resorna, bland annat på grund av att hon i egenskap av boendeförälder ibland måste stanna hemma från jobbet för vård av sjukt barn.
Hovrätten går inledningsvis igenom parternas inkomstuppgifter. Kvinnans lön uppgår till 16 000 kronor i månaden efter skatt och hon erhåller 3 146 kronor i underhållsbidrag. Dessutom får hon hela barnbidraget om 2 650 kronor samt bostadsbidrag om 1 000 kronor i månaden. Hennes boendekostnader uppgår till ungefär 8 5000 kronor i månaden.
Mannens lön uppgår till 19 530 kronor efter skatt. Han har cirka 6 000–7 000 kronor i boendekostnader. Därutöver har han utgifter för sin bil samt betalar 1 573 kronor i underhållsbidrag varje månad.
Ta del av kostnaderna
Av föräldrabalken framgår att boendeföräldern ska ta del i kostnaderna för barnets umgängesresor. Av förarbetena följer att kostnadsfördelningen ska ske efter vad som är skäligt med hänsyn tagen till föräldrarnas ekonomiska förmåga och övriga omständigheter. Beräkningsmetoden utgår från samma principer som gäller vid beräkning av underhållsbidrag.
Vid beräkningen av underhållsbidrag får den bidragsskyldige förbehålla sig ett belopp för eget eller annans underhåll, ett så kallat förbehållsbelopp. Detta följer av 7 kap. 3 § föräldrabalken.
Rätten konstaterar att kvinnans inkomst efter skatt, med diverse bidrag inräknade, uppgår till 19 650 kronor i månaden. Efter avdrag för förbehållsbeloppet kvarstår ett överskott om 6 246 kronor. I mannens fall uppgår överskottet till 7 700 kronor.
Skillnaderna mellan parternas överskott uppgår endast till 1 454 kronor, konkluderar hovrätten. Kostnaderna för umgängesresorna för respektive förälder uppgår samtidigt till 648 kronor i månaden.
Skäligt
Vid en sammantagen bedömning finner domstolen att det är skäligt att kvinnan ska stå för hälften av kostnaderna för umgängesresorna. Vad kvinnan har uppgett om att hennes inkomster ofta blir lägre till följd av vård av sjukt barn, eller att hon själv är hemma sjuk, ändrar inte denna slutsats. Tingsrättens dom i fråga om resekostnader ska därför fastställas.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
