Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Byggde altan trots avslag på bygglovsansökan – 20 000 i vite

Aktuella rättsfall
Publicerad: 2021-04-08 10:32
Genrebild Foto: Fredrik Sandberg / TT

En kvinna måste riva den altan hon byggt trots att hon fått nej på sin ansökan om bygglov, och betala 20 000 kronor i vite.
Mark- och miljööverdomstolen noterar att även om altanen hade varit undantagen kraven genom en ny lagändring hade hon vid det laget varit skyldig att riva den i nästan ett år.

Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Nacka kommun beslutade i juni 2015 att förelägga en 76-årig kvinna att vid vite om 20 000 kronor riva en del av hennes altan, då den var större än tillåtet. Hon hade överklagat beslutet till Länsstyrelsen i Stockholms län och därefter till mark- och miljödomstolen, men fick avslag i båda instanserna.

Efter ett tillsynsbesök 2018 konstaterades att altandelen fortfarande fanns kvar och att föreläggandet därmed inte hade följts, och vid upprepade kontakter åren efteråt har hon motsatt sig rivningen.

Överklagade

Nämnden yrkade därför i mark- och miljödomstolen i Nacka om utdömande av vitet. Rätten såg ingen anledning att ifrågasätta nämndens uppgifter om vad som observerades vid tillsynsbesöket och valde att bevilja ansökan.

Kvinnan överklagade beslutet till Mark- och miljööverdomstolen och gjorde där gällande att hennes typ av altan genom en lagändring som trädde i kraft i juli 2019 är undantagen från bygglovsplikt.

Rätten konstaterar dock att den lagändring hon syftat på, det vill säga 9 kap. 4 f § plan- och bygglagen, undantar altaner från bygglov under vissa särskilt angivna villkor. Bland annat får altanen inte vara högre än 1,8 meter.

Inte skäl jämka

Under tillsynsbesöket 2008 mättes höjden till runt två meter, och kvinnan hade medgett att den höjden är riktig om man mäter från en viss utgångspunkt. Konstruktionen är därför inte bygglovsbefriad.

Dessutom uppfördes altanen redan 2012 trots att en ansökan om bygglov för den hade avslagits. När ändringen trädde i kraft hade alltså kvinnan redan, enligt ett föreläggande som vunnit laga kraft, varit skyldig att avlägsna andelen i nästan ett års tid. Det finns därför inte heller skäl att jämka vitesbeloppet. (Blendow Lexnova)

Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här


Dela sidan:
Skriv ut:

Fredrika Lageryd
red@dagensjuridik.se