Det skiljde 100 000 kronor i arvode mellan två advokater som gjorde var sin granskning av ett aktiebolag.
Skillnaden kan, enligt tingsrätten, verka stor men med hänsyn till att advokater har viss marginal att bestämma sitt arvode och då det framkommit skillnader i granskningarna har bolaget inte visat att tidsåtgången varit oskäligt hög.
Ett bolag med verksamhet inom import och försäljning av båttillbehör ägdes fram till hösten 2018 av den nuvarande ägaren tillsammans med dennes son. Sonen innehade en minoritetspost om 18,8 procent.
Under året 2016 hade pappan och sonen en konflikt. Delägarnas konflikt hanterades bland annat i ett mål på Skaraborgs tingsrätt. En särskild granskare, en advokat, utsågs den 4 maj 2017 på sonens begäran. Den granskningen avsåg, i vart fall, delar av verksamhetsåren 2009-2016. Granskningsyttrande lämnades den 24 november 2017. Advokatens arvode för arbetet uppgick till totalt 182 342 kronor inklusive mervärdesskatt.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Ytterligare granskning
På minoritetsaktieägarens begäran beslutade Bolagsverket om ytterligare en granskning den 15 januari 2018. Vid detta tillfälle utsågs en annan advokat till särskild granskare i bolaget. Beslutet fattades med stöd av 10 kap. 21-22 §§ aktiebolagslagen. Granskningsuppdraget avsåg granskning av styrelsens förvaltning och bolagets verksamhet under verksamhetsåret 2017 med särskild uppmärksamhet på vissa frågor och förhållanden.
Granskningsarbetet pågick under våren och sommaren 2018. Efter sommaren meddelade bolaget att förlikningsdiskussioner fördes mellan ägarna och att dessa skulle innebära att pappan köpte ut sin son ur bolaget.
Accepterade uppehåll
Advokaten accepterade att göra uppehåll i granskningsarbetet med hänsyn till de förhandlingar som pågick. Därefter utförde han inte något granskningsarbete. Den 28 november 2018 meddelade bolaget att de träffat en förlikning som innebar att pappan köpt upp sonens minoritetspost i bolaget. Bolagsstämman beslutade i slutet på november eller början av december 2018 att återkalla det särskilda granskningsuppdraget. Arbetet avbröts därmed permanent.
Advokatfirman fakturerade bolaget för nedlagt arbete men det återstår, enligt advokatfirman, knappt 200 000 kronor att betala för bolaget.
Tvist om skäligheten
Tvist har uppstått beträffande skäligheten av advokatens ersättning för sitt uppdrag som särskild granskare i bolaget.
Båtbolaget ifrågasätter skäligheten bland annat på den grunden att den debiterade tidsåtgången generellt är för hög. Arvodet ska inte bestämmas utifrån den tid advokaten lagt ned utan den tid som uppdraget normalt skulle ha krävt. För bedömning av den tid som det aktuella uppdraget krävt kan ledning fås vid jämförelse av den granskning som den andre advokaten tidigare genomfört. Granskningen avsåg betydligt större materia. Vid sådan jämförelse kan den tid som den nu aktuella advokaten debiterat inte anses vara skälig.
Advokaten hävdar att hans arbete inte kan jämföras med den andre advokatens arbete. De granskade skilda granskningsteman och den andres granskning var mer begränsad. Den andra granskningen var inte mer omfattande och är inte relevant att jämföra med.
Mängden inte avgörande
Skaraborgs tingsrätt konstaterar inledningsvis att mängden material inte i sig ska ha avgörande betydelse för storleken på arvodet även om det i viss mån kan påverka uppdragets omfattning och art. Tidsåtgången påverkas snarare mer av materialets innehåll och dess vikt för granskningstemat. Detta är sådana omständigheter som i hög grad påverkar uppdragets omfattning, art och svårighetsgrad och som bör få ett stort genomslag vid bestämmandet av storleken på arvodet.
Utifrån vad den andre advokaten berättat framgår att det finns likheter och skillnader mellan advokaternas bägge granskningar. De har bland annat granskat vissa snarlika frågor såsom värdeöverföringar till en person samt till viss del granskat liknande material dvs. styrelseprotokoll och visst bokföringsmaterial. Det framgår emellertid av de båda granskningarnas teman att granskningarna delvis avsett olika frågeställningar och vid jämförelse av teman framstår granskningstemat vid den andra granskningen som mer omfattande.
Detta har även den andre advokaten bekräftat och då särskilt lyft fram att den i målet aktuella advokatens granskning avsåg en vid fråga avseende jäv.
Viktig aspekt
Enligt tingsrättens bedömning utgör detta en viktig aspekt vid bedömning av vilken tid och vilket arbete som varit befogat att lägga på uppdragen. Vid dessa förhållanden är det svårt att jämföra advokaternas nedlagda tid.
När det gäller advokaternas arbetsmetoder säger rätten att en granskning ska bedrivas skyndsamt och det framhålls att om minoriteten har ett berättigat intresse av att ta del av yttrandet på kort tid bör granskaren vara lyhörd för det även om det innebär att han inte kan lämna ifrån sig en så god produkt i form av ett grundligt genomarbetat yttrande som han önskat sig.
Enligt tingsrättens uppfattning kan granskningsarbetets metoder och utförlighet variera utifrån uppdragets karaktär. En advokat har alltså en frihet att bestämma hur denna planerar och genomför sitt arbete inom ramen för vad som är skäligt utifrån uppdragets omfattning, art, svårighetsgrad och betydelse.
Inte oskäligt
Planering och genomförandet av arbetet torde i viss mån vara fritt men kostnadsaspekten ska beaktas och granskaren har att väga kostnaderna för en viss utredningsåtgärd mot nyttan av denna. Vid närmare granskning av advokaternas arbetsredogörelser går det inte heller att dra slutsatsen att den i målet aktuella advokatens nedlagda tid varit oskälig. Detta då det saknas tidsåtgång för respektive arbetsmoment. Bolaget har således inte heller visat något konkret som talar för att advokatens utredningsåtgärder varit för omfattande och för utförliga så att de inte längre är att anse som skäliga.
Differensen mellan de båda advokaternas arvoden uppgår till nästan 100 000 kronor och den i målet aktuella advokaten har då inte ens slutfört sitt uppdrag. Skillnaden kan verka stor men med hänsyn till att advokater har viss marginal att bestämma sitt arvode och då det framkommit skillnader i uppdragen har bolagen inte vid jämförelse med den andre advokatens arbete visat att advokatens tidsåtgång varit oskäligt hög.
Ska betala yrkat belopp
Sammanfattningsvis har tingsrätten funnit att Advokatfirman visat att advokaten lagt ned 100 timmar för sitt uppdrag som särskild granskare i bolaget. Advokatfirman har dessutom visat att tidsåtgången är skälig.
Bolaget ska därför betala vad advokatfirman har yrkat. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
