Den 77-årige mannen förstod inte konsekvenserna av sitt handlade till följd av sin pannlobssjukdom – en form av demens. Han friades därför av tingsrätten från åtalet om grovt rattfylleri. Hovrätten anser dock att hans agerande var ”helt adekvat” vid förhören och river därför upp den friande domen.
Den 77-årige mannen åtalades vid Lunds tingsrätt för att ha kört personbil efter att ha druckit alkohol i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod uppgick till 1,21 promille. Han hade under färden kört av vägen och ner i diket.
77-åringen erkände händelseförloppet men förnekade brott med hänvisning till att han skulle ha saknat uppsåt när det gällde berusningen.
Förändringarna av straffrätten – överblick och reflektioner
Under senare år har en stor mängd reformer initierats, varit på gång samt genomförts på straffrättens och straffprocessrättens område. Särskilt har frågor kring påföljdsbestämningen varit i fokus för regeringen. När den innevarande mandatperioden nu närmar sig sitt slut är lagstiftningstakten mycket hög. Martin Borgeke redovisar här de senare årens lagstiftningsåtgärder och fokuserar särskilt på det som har skett under den allra senaste tiden.
Förtvinande hjärnceller
Av det läkarintyg som åberopats av försvaret framgår att 77-åringen utretts för ”kognitiv svikt” och har påvisat ”frontotemporal degeneration” – enligt intyget en pannlobssjukdom, ett slags demens, som innebär att pannlobens hjärnceller förtvinar vilket leder till att man gradvis förlorar förmågan att överblicka konsekvenserna av sina handlingar.
Det leder också ofta till ett ohämmat och emotionellt avtrubbat beteende.
Drack mycket alkohol
Lunds tingsrätt konstaterade att det inte var närmare utrett i vilken grad 77-åringen vid tiden för gärningen – trots sin sjukdom – var kapabel att bedöma konsekvenserna av sina handlingar.
Av hans egna uppgifter framgår att han vid tiden för brottet drack mycket alkohol, vilket, enligt rätten, är ett tecken på sådant ohämmat beteende som nämns i läkarintyget. Han har också uppgett att han efter händelsen fått information om att hans lever eventuellt har en långsammare förbränning än normalt, vilket skulle kunna förklara den höga promillehalten.
Skiljaktiga domare
Sammantaget ansåg domstolen att det fanns rimligt tvivel om mannens uppsåt i förhållande till sin alkoholkoncentration. Han frikändes därför.
Rättens ordförande och en nämndeman var skiljaktiga. De påtalade att 77-åringen under huvudförhandlingen i detalj redogjort för körningen den aktuella dagen och hade kunnat lämna tydliga och klara svar på frågor om vart han var på väg och varför. Han var också medveten om att han druckit alkohol i stor mängd kvällen före.
Dessutom uppgav han att han var fullt medveten om att man inte får köra bil efter att ha druckit alkohol. Han borde därför dömas för grovt rattfylleri, ansåg de skiljaktiga.
Detaljerad redogörelse
Hovrätten över Skåne och Blekinge hänvisar till den skiljaktiga meningen i tingsrätten och noterar att 77-åringen vid huvudförhandlingen ”i detalj redogjort för körningen och förmått att lämna tydliga och klara svar på frågor om vart han var på väg och varför. Av hans förhörsutsaga framgår också att han var medveten om att han hade intagit alkohol kvällen före körningen”.
Hans agerande vid förhörstillfället framstår således enligt hovrätten som som ”helt adekvat”.
Eftersom det inte finns någon anledning att räkna med att 77-åringen till följd av sin demenssjukdom har varit i ett sämre skick vid körningen än vid tingsrättsförhandlingen råder det inget tvivel om att han vid tidpunkten för gärningen var ”i sådan grad medveten” om vad han gjort att han inte kan undgå ansvar på grund av bristande uppsåt. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här
Mikael Kindbom
