Delägarna i ett dödsbo tilldöms rätten till ägandet av sin avlidne pappas jakttroféer från Afrika.
I samlingen finns bland annat elefant, lejon, babian, krokodil och flodhäst.
Men samlingen som förvaras i det hus som pappan sålde för sex år sedan måste överlåtas till den nye fastighetsägaren om Jordbruksverket går med på det.
Den numera avlidne mannen sålde i september 2013 en fastighet i Hörby till den man som nu är svarande i målet mot dödsboet. På fastigheten förvarade den tidigare ägaren en mängd djurtroféer i en byggnad som uppförts för detta ändamål. Trofésamlingen hade mannen byggt upp under flera år genom sitt jaktintresse och i egenskap av ägare till en farm i Sydafrika. I samlingen återfinns bland annat elefant, lejon, babian, krokodil och flodhäst, leopard och svenska rovfåglar.
Köpeskilling på 100 kronor
Det köpekontrakt som träffades mellan parterna stadgar beträffande djurtroféerna på fastigheten att säljaren förbehålles rätten att under sin livstid, dock längst under 10 år, från köparens tillträde ha tillträde till den del där djursamlingen förvaras.
Förhandlingar angående köparens övertagande av djursamlingen eller delar därav ska, anges det, upptas när överläggningar slutförts med Jordbruksverket eller annan berörd myndighet. I den mån överlåtelse kan ske av samlingen eller delar därav ska köparen ha rätt att förvärva för en köpeskilling om 100 kronor.
”Överlåtelseförbud”
Dödsboet hävdar att mannen överlåtit äganderätten av de aktuella djurtroféerna till köparen av fastigheten eftersom den aktuella punkten i avtalet om fastighetsöverlåtelsen inte utgör något avtal om överlåtelse. Fastighetsköparen har aldrig erlagt någon köpeskilling för djurtroféerna och för de djurtroféer som inte får överlåtas enligt gällande rätt har varken dödsboet eller fastighetsägaren erhållit erforderliga tillstånd att överlåta från Jordbruksverket. Djurtroféerna omfattas dessutom av överlåtelseförbud.
Symbolisk
Den nye fastighetsägaren pekar på att enligt köpekontraktet har dödsboet en skyldighet att sälja de delar av djursamlingen som efter efterhörande med relevanta myndigheter visar sig vara överlåtbara till fastighetsägaren. Den sistnämnde har inte tagit del av någon slutlig överläggning eller beslut från berörd myndighet.
Köpeskillingen 100 kronor var endast symbolisk och överlåtelsen måste därför, enligt mannen, betraktas som en gåva.
”Optionsrätt”
Lunds tingsrätt avstår från att beröra de frågor av sakrättslig natur som domstolen menar är komplicerade. I stället avhandlas de kontraktsrättsliga eller obligationsrättsliga dimensionen mellan parterna.
Tingsrätten anser att klausulerna i stadgandet beskriver att den numera avlidne mannen är fortsatt ägare till samlingen men att den nye fastighetsägaren får rätt att under vissa förutsättningar förvärva den på vissa villkor. Dennes rätt kan, menar domstolen, närmast beskrivas som en ”optionsrätt” vilken visserligen inskränker hans möjligheter att förfoga över samlingen men som inte berövar honom – eller hans rättsinnehavare – äganderätten.
Bättre rätt
Tingsrätten konstaterar att det inte finns någon bevisning som styrker att parterna i fastighetsaffären, mot ordalydelsen, skulle ha haft den gemensamma avsikten att trofésamlingen 2013 ingick i fastighetsöverlåtelsen eller överläts som gåva.
Det innebär att dödsboet fortfarande har bättre rätt till samlingen än den nye fastighetsägaren.
Förlorar
Rättsläget mellan parterna, såvitt avser trofésamlingen, är alltså det att om de lyckas få Jordbruksverkets tillstånd till överlåtelse av föremål ur samlingen, har den nye fastighetsägaren rätt att mot betalning köpa dessa föremål av dödsboet.
Tingsrättens avgörande innebär att fastighetsägaren förlorar målet och ska ersätta dödsboets rättegångskostnader.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här
