En kidnappning som pågår i åtta timmar och avslutas först efter att målsägande lyckats fly platsen kan inte bedömas som mindre grovt människorov – trots att brottet begicks utan planering och vapen. Det konstaterar Högsta domstolen i en färsk dom.
Den 39-årige mannen dömdes till två och ett halvt års fängelse för bland annat människorov och grov misshandel efter att ha deltagit vid ett bortförande av två män i en bil som sedan misshandlades.
Tingsrätten ansåg det klarlagt att mannen begått gärningen tillsammans med med en annan, okänd, man och människorovet bedömdes av tingsrätten som mindre grovt eftersom gärningen varit oplanerad, kort och begången utan vapen.
Förändringarna av straffrätten – överblick och reflektioner
Under senare år har en stor mängd reformer initierats, varit på gång samt genomförts på straffrättens och straffprocessrättens område. Särskilt har frågor kring påföljdsbestämningen varit i fokus för regeringen. När den innevarande mandatperioden nu närmar sig sitt slut är lagstiftningstakten mycket hög. Martin Borgeke redovisar här de senare årens lagstiftningsåtgärder och fokuserar särskilt på det som har skett under den allra senaste tiden.
Hovrätten skärpte straffet
Domen överklagades till hovrätten som ansåg att mannen gjort sig skyldig till såväl människorov av normalgraden som människorov, mindre grovt brott. Detta eftersom ett av brottsoffren inledningsvis under bilfärden hade misshandlats, vilket domstolen ansåg innebar ett mindre grovt människorov. Hovrätten ansåg dessutom att detta brott konsumerade misshandeln som mannen dömts för i tingsrätten.
När det gällde det andra brottsoffret – som alltså frihetsberövats i närmare åtta timmar – ansåg hovrätten att det saknades sådana förmildrande omständigheter som krävs för att rubricera människorov som mindre grovt. Hovrätten beslutade samtidigt att döma särskilt för den misshandel som begåtts i samband med detta människorov – en gärning som av tingsrätten tidigare beskrivits som ”utdragen och mycket rå”. Hovrätten skärpte samtidigt 39-åringens fängelsestraff till fem och ett halvt år.
HD ville pröva om människorov konsumerar misshandel
Efter att mannen försvarare överklagat domen valde Högsta domstolen, HD, att meddela prövningstillstånd i målet för att ta ställning till hur den gärning som i hovrätten bedömts som människorov av normalgraden ska bedömas. Domstolen avsåg även ta upp frågan om människorov konsumerar grov misshandel – samt vilken påföljd mannen ska dömas till.
Samtliga omständigheter har betydelse
Enligt Högsta domstolen ska samtliga omständigheter beaktas vid bedömningen av brottets allvarlighetsgrad. Bland dessa finns bland annat vilket syfte gärningsmannen har med människorovet och graden av organisation samt planering av brottet.
Om ett människorov har utgjort ett led i en brottslighet som utövas i organiserad form eller systematiskt utesluter det vanligen att brottet bedöms som mindre grovt. Det har även betydelse om vapen har använts, hur länge frihetsberövandet har pågått och vilken grad av lidande och obehag som offret har fått utstå.
”Målsäganden fruktade för sitt liv”
Högsta domstolen konstaterar att människorovet i I det aktuella fallet genomfördes gemensamt och i samförstånd med andra. Trots att brottet inte var planerat och skedde utan vapen slår HD fast att ”målsäganden utsattes under frihetsberövandet för en på flera sätt kränkande och förnedrande behandling som gjorde att han fruktade för sitt liv”.
Målsäganden var dessutom frihetsberövad under åtta timmar och undslapp enbart genom att han lyckades fly från platsen. Således var människorovet, enligt HD, inte mindre grovt och han ska dömas till fängelse i fem år och sex månader.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här
