Caroline Szyber (KD) har just avslutat ett fyratimmarsmöte med EU-nämnden, och har en timme över innan hon ska stänga ner en fotoutställning i riksdagen. Senare på kvällen ska hon debattera Vitryssland med Lars Ohly. Hon hämtar en bit tårta i fikarummet och kastar ett öga på datorskärmen.
– Kalendern råder jag över själv, jag litar inte på någon annan, säger hon.
29-åriga Caroline Szyber har arbetat med rättsfrågor som politisk sakkunnig i fyra år. Dessförinnan arbetade hon en tid som jurist vid en advokatbyrå. Hon är idag riksdagsledamot och är bland annat engagerad i Internationella Juristkommissionen där hon tidigare varit ordförande.
I hennes bokhylla i ledamotshuset står ett exemplar av Den oskyldige mördaren, boken om livstidsdöme Ari Mattinen som nekats resning två gånger och vars resningsansökningar lett till ny HD-praxis om hur material som åberopas i en ny resningsansökan ska bedömas när en tidigare ansökan avslagits.
”Vi har drivit de här frågorna länge”
I en debattartikel i SvD från den 26 november förra året, samma dag som hon medverkade i Stiftelsen Rättsstatens Vänners paneldebatt om resningsinstitutet, skrev Caroline Szyber tillsammans med partikollegorna Peter Althin, Otto von Arnold och Maria Wilhelmson att det behövs ett oberoende institut som kan granska rättsfall och begära resning.
I början av mars debatterade Szyber frågan i kammaren:
– Eftersom det är ofullkomliga människor inblandade i den dömande verksamheten kan naturligtvis fel begås som drabbar enskilda mycket hårt. En felaktigt dömd person har idag mycket svårt att få sin sak prövad och få resning, sade hon då.
– Vi har drivit de här frågorna länge. Vi har inte haft någon i partiet som inte tycker det här är bra, säger Caroline Szyber.
I debattartikeln från i höstas hänvisas bland annat till just Ari Mattinen – som enligt författarna sörjer sin sambo som han dömts för att ha kastat ut från sjunde våningen, och som inte orkar samla ihop sig för en ny resningsansökan.
Högsta domstolen uttalade i sitt andra avslagsbeslut att det inte ska göras någon ny värdering av material som åberopats till stöd för den första ansökningen om det material som åberopas i en ny ansökan inte hade påverkat bedömningen om det funnits med vid den tidigare prövningen. När domstolen, med hänvisning till fallet Mattinen, avslog Billy Butts tionde resningsansökan uttalade Butts advokat Björn Hurtig att HD skapat en ”mycket strikt praxis”.
Då nytillträdda justitierådet Göran Lambertz skrev efter avslaget av Mattinens ansökan i tidningen Advokaten att resonemanget ”förstärker orubblighetens problem” och att en ny bestämmelse borde införas i rättegångsbalken.
Göran Lambertz fick utstå mycket kritik efter rapporten Felaktigt dömda, vilka reaktioner får du när du driver de här frågorna?
– De flesta har varit väldigt positiva, men jag är väl medveten om den debatt som finns inom juristkåren och följer den. När det gäller de politiska kollegorna så tycker jag att när jag berättar vad ett resningsinstitut skulle innebära eller när de läst debattartiklar jag skrivit så är de benägna att hålla med, även från andra partier, säger Caroline Szyber.
Finns det något fall där man med säkerhet kan säga att den tilltalade blivit felaktigt dömd?
– Jag är övertygad om att vi har haft tilltalade som blivit felaktigt dömda. Jag och flera med mig anser att det finns flera exempel på fall där nya genomgångar av utredningar eller nya fakta talar för att någon blivit oskyldigt dömd, men resning kan inte beviljas eftersom Högsta domstolen i princip endast tar upp fall som kan vara prejudicerande. Detta är ett allvarligt rättssäkerhetsproblem i Sverige.
Behöver reglerna om resning ses över?
– År 2009 fick Högsta domstolen 4 738 ansökningar om prövning. Endast 118 beviljades. Hovrätten blir i praktiken högsta instans i de allra flesta mål. Jag ser ett klart behov av en utredning.
– Det skulle kunna vara en utredning om resningsreglerna generellt och där resningsinstitutet kunde ses ett komplement till nuvarande ordning, eller så kommer utredningen fram till att resningsreglerna behöver ändras. Exakt hur kan jag inte säga men något måste i vart fall ske.
I Norge har införandet av ett oberoende resningsinstitut lett till fler beviljade resningar. Skulle det bli så även i Sverige?
– Vid seminariet i höstas berättade en advokat från Norge om deras erfarenheter efter inrättandet av ett resningsinstitut. Det har haft bra effekt, även om det inte innebär att fler får resning eller att domslut ändras så sa han att omprövningen/överprövningen i form av resningen har varit viktiga, säger Caroline Szyber.
– I Norge har det lett till ett större lugn. Det är mänskligt att fortsätta driva sitt mål, och det kan vara skönt att få höra en second opinion.
Det finns de som menar att införandet av ett resningsinstitut vore att ”ge upp”.
– Jag ser inte införandet av resningsinstitut som att ge upp utan tror faktiskt det är lättare att inför ett resningsinstitut än att få till stånd en ändring av synen på bevisvärdering eller skärpta beviskrav. Detsamma gäller en ändrad tolkning av begreppet rimligt tvivel. Eller så får man på juristutbildningen problematisera tydligare att i Sverige kan vi aldrig med de beviskrav vi ha vara 100% säkra. Är vi nöjda med 70%?
Tidigare hovrättslagmannen Thorsten Cars menar att Sverige har synnerligen liberala resningsregler. Han menar också att det i de fall då resning beviljas är svårt för åklagaren att driva målet på grund av svårigheter att kalla vittnen.
– Redan idag är det svårt att kalla vittnen och delge, därför har vi nyligen ändrat delgivningslagen. Jag tycker ”svårigheter att kalla vittnen” använts som ursäkt till varför vi inte kan göra ändringar lite för ofta. Samma förklaring gavs till varför vi inte bör införa en civilkuragelag. Klart det finns svårigheter att höra vittnen men jag tror det handlar mer om okunskap hos många om vad det innebär att vara vittne och om hur en rättegång går till.
JO-anmälde domstolarnas hantering av vaccinupphandling
Caroline Szyber gick till val med frågor om, rättskedjan, regelkrångel och mänskliga rättigheter. Hon uppmärksammades nyligen för sin JO-anmälan mot de domstolar som handlagt den utdragna rättsprocessen om upphandling av vaccin mot livmoderhalscancer JO Hans Ragnemalm beslutade i början av april att inte vidta någon åtgärd.
– De tycker inte att över ett års process, med en upphandling som nu också tas om, är för lång tid. Jag tycker det har varit en riktig långbänk och tycker de hade kunnat varit kritiska, säger Caroline Szyber, som gärna skulle se en översyn av upphandlingsreglerna.
– Jag skulle inte vilja säga att LOU ska avskaffas, men man måste välja vad som ska hända under upphandlingstiden.
Vad fick dig att välja politiken framför att fortsätta praktisera juridik?
– Jag har både en jur.kand. och en magister i statsvetenskap så dels gillar jag det tvärvetenskapliga. Genom mitt arbete som politisk sakkunnig hade jag redan lämnat den praktiska juridiken för att fokusera på lagstiftningsarbete.
Vilken nytta har du haft av din juristkompetens?
– För mig som sitter i justitieutskottet är det bra att ha en inblick i hur det funkar gällande processfrågor i verkligheten. Vi arbetar med lagstiftningsarbete och då är det bra att veta hur en lagtext läses. Jag tror fler riksdagsledamöter skulle ha nytta av att läsa juridik för då förstår de mer hur lagtext och förordningar läses av exempelvis myndigheter.
Fredrik Svärd
Chefredaktör
