KRÖNIKA/ANALYS – av Henrik Fieber, partner och Eva Storskrubb, senior associate, Roschier Advokatbyrå
På det internationella planet har tvister gått ifrån att vara en fråga som bolagen tog tag i när de var tvungna till att vara en fråga av strategisk betydelse. Bolagen funderar alltmer på hur de ska kunna förebygga tvister respektive hur de ska hantera en tvist när den väl uppkommit.
Företag i Norden lägger också fokus på sin tvistlösning. Det framgår av Roschier Disputes Index 2014, den senaste upplagan av den marknadsundersökning som Roschier utför vartannat år i samarbete med TNS Sifo Prospera. Sammantaget ingick 180 av de största nordiska bolagen (baserat på omsättning) i 2014 års upplaga av undersökningen som utgavs senaste månad.
Exempel på förändringar i tvistehanteringen som de intervjuade nordiska företagen har genomfört de senaste åren är ökad centralisering av hanteringen av tvister till huvudkontoret och mer kontroll över tvisterna. Dessa ändringar tyder på en ökad övergripande uppmärksamhet på tvistehanteringen bland de tillfrågade företagen.
Det kan finnas flera förklaringar till att denna internationella trend har anlänt till våra nordiska breddgrader. Med globaliseringen och internationaliseringen av affärer är nordiska bolag mer utsatta för tvister med bolag som kommer från andra rätts- och tvistekulturer. Redan i 2012 års upplaga av Roschier Disputes Index noterades att tvisteklimatet har blivit mer aggressivt och vissa av bolagen pekade särskilt på att den ”amerikanska stilen” har kommit till Europa.
Bolagens tvistelösning färgas även av de övergripande utmaningar som företagen står inför. De företag som i 2014 års upplaga ser en ökning av tvister uppger att detta orsakas bland annat av den svaga ekonomin och den ökade komplexiteten av affärerna.
Vad innebär tvistehantering? Det är över tio år sedan en av skribenterna deltog i en föreläsning av en bolagsjurist som arbetade för ett globalt bolag. Bolagsjuristen talade inlevelsefullt om bolagets system för ”EDR” (”early dispute resolution”), vilket syftade till att tidigt upptäcka tvister för att kunna hantera dem och undvika dem så effektivt som möjligt.
I denna upplaga av Roschiers Dispute Index fokuserade vi i större grad på så kallad tvistehantering än tidigare och ställde bland annat frågor om förekomsten av olika tvistehanteringsmetoder.
Att upptäcka tvister tidigt är enligt undersökningen den tvistehanteringsmetod som används minst bland de nordiska bolagen. Överlag svarar ändå majoriteten av de svenska bolagen att man använder olika tvistelösningsmetoder, till exempel modellklausuler för tvistelösning, systematiskt lärande från tidigare tvister, utbildning av personalen i tvistlösningsrelaterade frågor samt systematisk granskning av tvistlösningsklausuler.
En tredjedel av bolagen har numera skrivna policies för hur de ska hantera sina tvister. En sådan skriftlig policy kan innefatta vägledning och föreskrifter om val av tvistlösningsmetod, val av säte/jurisdiktion och val av tillämplig lag men även instruktioner om till exempel i vilket skede en tvist ska rapporteras internt till huvudkontoret. Just här laggar de svenska bolagen något efter sina nordiska kollegor.
En skriven policy eller tvistelösningsstrategi kan vara ett bra sätt att professionalisera tvistehanteringen, streamlina tvistehanteringen med företagets övergripande strategi och förebygga att tvister uppkommer.
Det är för övrigt intressant att företag i teknologibranschen enligt undersökningen använder olika tvistehanteringsmetoder i större utsträckning än bolag i andra branscher. Dessa bolag är i allt större grad beroende av sina immateriella rättigheter och måste vara beredda på att på ett sytematiskt sätt försvara dessa, även genom att stämma bolag som på olika sätt försöker snylta på rättigheterna.
Denna typ av tvister är en av de vanligaste tvistetyperna som undersökningen identifierar.
Ett ytterligare tecken på att tvistehantering globalt är en aktuell fråga är att den Internationella handelskammaren, ICC, nyligen gav ut en handbok för hur bolag effektivt kan hantera vissa aspekter av sina skiljeprocesser: ”Effective Management in Arbitration: a Guide for In-House Counsel and other Party’s Representatives”
Avslutningsvis finns det skäl att lyfta fram att årets Roschier Disputes Index bekräftar Sveriges fortsättningsvis starka ställning på den nordiska tvistlösningsmarknaden. Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut (SCC) är det överlägset mest populära skiljedomsinstitutet bland nordiska företag. Även svensk lag är mest populär som tillämplig lag i de av de nordiska bolagens avtal som har en internationell karaktär.
Men detta betyder inte att vi som är angelägna om den svenska tvistlösningsmarknadens ställning (och särskilt den svenska skiljerättsmarknadens ställning) kan vara alltför självbelåtna. Den ökade internationaliseringen, den ökade konkurrensen – även från de nordiska grannländerna – och den ökade effektivitetspressen på tvistlösning innebär alla utmaningar som marknaden måste ta på allvar.
Läs också: ”Tvisterna blir alltmer komplexa” – ny undersökning visar riktningen för internationell tvistlösning
