Den 14-åriga flicka som i oktober häktades på sannolika skäl misstänkt för medhjälp till mord vill att Högsta domstolen ska häva häktningen och försätta henne fri fri fot.
Riksåklagaren vill att HD prövar frågan.
Den 10 september 2026 sänktes straffbarhetsåldern i Sverige för särskilt allvarliga brott, vilket innebär att 14-åringar för första gången på mycket länge kan häktas, åtalas och dömas till fängelse.
Den 25 oktober häktades en 14-årig flicka på sannolika skäl misstänkt för medhjälp till mord.
Enligt häktningsbeslutet finns det risk för att 14-åringen på fri fot skulle undanröja bevis eller på annat sätt förstöra utredningen, så kallad kollusionsfara, och för att hon fortsätter sin brottsliga verksamhet, så kallad recidivfara. Hon häktades därför med restriktioner.
I skrivelsen som RÅ lämnat in framgår det att det finns en stark kollusionsfara i förhållande till personer till flickans närhet som ska höras i förundersökningen. Det finns också kollusionsrisk i förhållande till andra personer som kan ha varit inblandade i brottet. ”Det är helt centralt att RM inte ges en möjlighet att kontakta personerna eller på annat sätt får utrymme att förstöra bevisning som behöver säkras”
Nu vill flickan vill att Högsta domstolen ska häva häktningen och försätta henne på fri fot. Riksåklagaren anser å sin sida att häktningsbeslutet ska kvarstå, men tillstyrker att Högsta domstolen prövar häktningsfrågan eftersom det finns behov av vägledning framåt. Det framgår av ett pressmeddelande som publicerades på torsdagseftermiddagen.
Betryggande övervakning kan inte ordnas
RÅ skriver att det har i detta mål bedömts finnas synnerliga skäl att häkta den misstänkte. Den häktade personen omfattas av bestämmelsen i 24 kap. 4 § rättegångsbalken*, men det har bedömts uppenbart att betryggande övervakning inte kan ordnas. RÅ hänvisar i sin skrivelse till att Socialtjänsten har lämnat besked om att det inte finns någon lämplig plats för flickan som alternativ till häktning. ”Oavsett om det funnits en plats, skulle den enligt min uppfattning inte kunna utgöra ett alternativ till häktning i nuläget eftersom kollusionsfaran är så hög”, enligt RÅ.
– En placering på ungdomshem eller ett omhändertagande i annan vårdform kan inte garantera att personen inte tar kontakt med omvärlden på ett sådant sätt att det skadar en pågående förundersökning. När kollusionsfaran är hög och utredningen rör ett så allvarligt våldsbrott som i det här fallet är utrymmet för alternativ till häktning i princip obefintligt i inledningsskedet av förundersökningen, enligt min uppfattning. Det gäller även om den frihetsberövade är fjorton år, säger vice riksåklagare Eva Thunegard.
RÅ skriver att behovet av vägledning i denna prejudikatintressanta fråga är så stort att häktningsbeslutet bör prövas av Högsta domstolen ”även om det skulle bli desert”. RÅ menar att det finns, med hänsyn till de korta tider för frihetsberövande som normalt är aktuella i dessa fall, ”annars en betydande risk för att den prejudikatintressanta frågan inte kommer under Högsta domstolens prövning”.
Riksåklagaren önskar särskilt att Högsta domstolen uttalar sig om vilket utrymme som finns att ersätta häktning med annan övervakning i förundersökningar där, i likhet med vad som är fallet i det nu aktuella målet, kollusionsfaran är mycket hög och brottsmisstanken är mycket allvarlig.
*Endast i undantagsfall
Den som ännu inte har fyllt 18 år får inte häktas annat än i undantagsfall. Om det på grund av den misstänktes ålder kan befaras att häktning skulle komma att medföra allvarligt men för den misstänkte, får häktning ske endast om det är uppenbart att betryggande övervakning inte kan ordnas (se 24 kap. 4 § rättegångsbalken). Bestämmelsen anses generellt tillämplig när den misstänkte är under 18 år.
