EU-domstolens avgörande är mycket intressant, men också svårtolkat. Vår bedömning är att de svenska avdragsbegränsningarna fortfarande kan ifrågasättas på flera grunder.
EU-domstolen framhåller att medlemsstaternas lagstiftning måste vara tillräckligt preciserad ifråga om arten av och föremålet för de varor och tjänster som ska undantas från avdragsrätt, för att undantagen ska vara tillåtna. Detta för att på så sätt garantera att möjligheten att behålla en avdragsbegränsning inte utnyttjas till att införa generella undantag från den oinskränkta avdragsrätt för moms som utgör en av grundpelarna i EU:s gemensamma momssystem.
Beträffande de svenska lagreglerna avseende ingående moms hänförlig till representation kan konstateras att de är mer preciserade i vissa delar, ifråga om avdrag för måltider, men att andra delar är rätt vaga, till exempel ifråga om utgifter för representation i övrigt. Frågan är således vilka delar i de svenska avdragsbegränsningarna som kan behållas efter EU-domstolens avgörande.
Jesper Öberg
Tomas Karlsson
red@dagensjuridik.se
