Hoppa till innehåll
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

”SÄPO släppte uppgifter om Ströberg av misstag”



Överstelöjtnanten Bertil Ströberg greps i samband med att han på ett postkontor bad om att få hämta ut ett brev ställt till en Sven Roland Larsson. En person med samma namn hade i ett brev till polska ambassaden i Stockholm erbjudit sig att sälja militära hemligheter.

När Bertil Ströberg anklagades för att ha legat bakom brevet till ambassaden uppgav att han avvärjt en misshandel mot en Sven Roland Larsson, att han gett Larsson sitt visitkort och att denne bett honom hämta ut ett brev. Ströberg hade, menade han, blivit utsatt för en komplott.

Domstolen köpte inte berättelsen  – 1983 dömdes Bertil Ströberg till sex års fängelse för grovt spioneri.

”SÄPO lämnade uppgifter av misstag”

Förra året avslöjade Kalla fakta att SÄPO undanhållit dokument som visar att en annan man begärt ut post tillställd Sven-Roland Larsson efter det att Ströberg gripits. I början av oktober förra året begärde Bertil Ströberg resning. Riksåklagaren beslutade i februari i år att återuppta förundersökningen.

– Personen Ströberg uttrycker inte någon bitterhet gentemot staten, trots att han suttit inspärrad och i perioder isolerad på Kumla i många år. Han vill bara att det ska bli rätt.

Det säger Bertil Ströbergs advokat Björn Hurtig, som menar att målet ”sätter fingret” på SÄPO:s roll som brottsutredande myndighet.

– Det var bara ett misstag att dessa uppgifter överhuvudtaget kom fram. Jag tror att man glömt hemligstämpla dem och att uppgifterna av den anledningen lämnades ut när Kalla fakta ville titta närmare på fallet.

– Det kan ha varit en polisman som ansett att uppgifterna inte hade någon större betydelse. Men det kan aldrig en polis få avgöra.

När Ströberg JO-anmälde utredningen emot honom hämtade JO in material för att undersöka om det fanns fog för kritik.

– När jag senare var i kontakt med JO så visade det sig att inte ens han, riksdagens ombudsman, fått se de nu aktuella uppgifterna. Därför är det oerhört viktigt att Ströberg får resning, säger Hurtig.

Hurtig beskriver sin klient som en tålmodig och lugn person.

– Han söker inte uppmärksamhet i massmedia och han vill inte skada Sverige. Jag vet inte om jag någonsin träffat någon som blivit värre behandlad av staten.  Men trots detta besitter han ett inre lugn, och han inväntar tyst besked.

Hur går det med resningsansökan?

– Förundersökningen har återupptagits. Den skulle ha föredragits förra veckan men åklagaren blev sjuk så det blir nog i slutet på denna vecka eller veckan därefter.

Björn Hurtig menar att åklagarsidan i brottmål får ett informationsövertag som är omöjligt att jobba ikapp för försvaret. Han anser att Sverige borde ha samma regler som i USA, där försvaret tillåts ta del av allt material.

Men åklagaren har ju en objektivitetsplikt?

– Vad spelar åklagarens objektivitetsplikt för roll om den inte används? Försvaret ska få jobba parallellt med åklagarsidan. Nu har vi en situation där man släpper iväg ett ofärdigt paket till domstolen. Sedan har vi åklagare som, när man väl beslutat om att väcka åtal, släpper sin objektiva roll och blir subjektiv för att man värnar om att vinna målet.

”Kan röra sig om missbedömning i bevisvärderingen”

Domstolen bedömde att Ströbergs uppgifter om Sven Roland Larsson kunde lämnas utan avseende. Björn Hurtig är kritisk.

– Man måste utreda om själva tillvägagångssättet för komplotten varit osannolikt, menar han.

– Om man sedan kommer fram till att tillvägagångssättet inte är osannolikt, men ändå avfärdar uppgifterna som osannolika, då måste man fråga sig om man inte tar ett alltför långt kliv. Det kan röra sig om en missbedömning i bevisvärderingen. Men det vågar jag inte svara på. Det är ju just det, en bevisvärderingsfråga.

När anser du att en domstol kan lämna uppgifter utan avseende?

– Om de är så osannolika att det av uppgiften i sig framgår att de kan lämnas utan avseende. Till exempel om den tilltalade uppger att han inte kunnat begå brottet för att han var på månen.

Har det funnits en möjlighet för Bertil att komma överens med någon annan om att denne skulle begära ut post till Sven Roland Larssons namn – att han konstruerat ett alibi?

– Namnet Sven Roland Larsson blev känt för allmänheten sent en lördag. Mannen som efter Ströbergs gripande bett om att få post till Sven Roland Larsson måste gjort detta innan lördag, detta eftersom mannen besökt posten på eftermiddagen och posten var stängd på lördag eftermiddag.

– Man har inte velat att Ströbergs berättelse skulle ha någon betydelse. Vilka som inte velat det vet jag inte, säger Hurtig.

Björn Hurtig är också ombud för Billy Butt, som väntar på att HD ska ta ställning till hans tionde resningsansökan. Han menar att det finns vissa likheter mellan Ströberg och andra resningsfall.  Som fallet Ari Mattinen, som drivs av kollegan Johan Eriksson. Mattinen dömdes till livstids fängelse för att ha kastat ut sin sambo från ett fönster.

– I fallet Mattinen förekom det en del uppgifter som försvaret inte kände till, det fanns en hel del som var outrett.

Även i Billy Butts fall är en hel del som varit outrett, menar Hurtig.

– Men i det fallet är det en annan twist på problematiken. Det har snarare rört sig om att man inte varit noggrann. Man har bestämt sig för att målsägandena talar sanning och utgår från att den tilltalade är skyldig. Om man har som arbetshypotes att den tilltalade är skyldig arbetar man hela tiden efter det.

– Man bör som utgångspunkt ha att detta stämmer inte, den misstänkte är inte skyldig. Så har det inte varit i dessa fall. Ströberg, Butt och även Mattinen var alla skyldiga från början.


Bild: TV4

Annons

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång

Event & nätverk

Se alla event
Annons