Under cirka två års tid var läkaren beroende av narkotikaklassade läkemedel och skrev ut sådana till sig själv.
Kammarrätten bedömer dock att återfallsrisken är låg.
Dessutom har det inte framkommit att hon har äventyrat patientsäkerheten.
Domstolen anser därför att det inte finns förutsättningar för att besluta om prövotid.
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, beslutade i februari 2024 att avslå Inspektionen för vård och omsorgs, IVO, anmälan om att en läkare skulle åläggas en treårig prövotid. Läkaren hade under perioden april 2020–mars 2022 skrivit ut narkotikaklassade läkemedel för eget bruk och brukat dessa. HSAN bedömde att läkaren hade haft ett skadligt bruk av narkotikaklassade läkemedel men ansåg att det var utrett att hon kommit till rätta med problemen.
Skadligt bruk
Förvaltningsrätten i Stockholm konstaterade att läkaren ”under en inte obetydlig tid” haft ett skadligt bruk av narkotikaklassade läkemedel. Detta under en period när hon arbetat som barnanestesiolog på en intensivvårdsavdelning och på operation för barn.
Såvitt framkommit har bruket inte gått utöver patientsäkerheten i något enskilt fall men det får anses ha haft en generell påverkan på patientsäkerheten.
Även om bruket nu hade upphört bedömde förvaltningsrätten att det fanns en risk för att hon skulle återfalla. Domstolen beaktade att läkaren innan den i målet aktuella perioden, under 2019, hade skrivit ut ett annat beroendeframkallande läkemedel för eget bruk. Hon hade också efter att IVO inlett sin granskning skrivit ut läkemedel mot sömnsvårigheter åt sig själv, i stället för att vända sig till läkare på vårdcentral.
Vid en sammantagen bedömning fann förvaltningsrätten att IVO:s överklagande skulle bifallas. Läkaren ålades alltså en treårig prövotid.
Motsatt bedömning
Kammarrätten i Stockholm gör dock den motsatta bedömningen och fastställer HSAN:s beslut.
Det är utrett att läkaren har varit beroende av narkotikaklassade läkemedel under cirka två års tid. Samtidigt framgår hon sedan dess gjort flera slumpvisa drogtester och att samtliga provtagningar varit negativa. Hennes behandlande läkare har bedömt att hon har insikt i att det var fel att skriva ut läkemedlen. Vidare har både företagshälsovården och läkarens arbetsgivare ansett att det saknas tecken på fortsatt missbruk eller beroende.
Mot bakgrund av detta och med hänsyn till att det inte finns något som talar för att läkaren har äventyrat patientsäkerheten i något enskilt fall anser kammarrätten att det inte finns förutsättningar för att besluta om prövotid. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall, juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
