Trots att kvinnan så sent som 2018 ansågs ha styrkt sitt svenska medborgarskap anser Polismyndigheten att förutsättningarna inte längre är uppfyllda.
Förvaltningsrätten och kammarrätten håller med om att Polismyndigheten inte är bunden av en tidigare bedömning i ett passärende – och avslår kvinnans överklagande.
Polismyndigheten beslutade i september 2023 att avslå en 29-årig kvinnas ansökan om pass och nationellt identitetskort med motiveringen att hon inte styrkt sitt svenska medborgarskap.
Kvinnan är född och uppvuxen i Argentina – och har argentinskt medborgarskap. Hon blev svensk medborgare genom anmälan 2010. Hon beviljades svenskt pass 2018.
I beslutet hänvisade myndigheten till 14 § lagen om svenskt medborgarskap. Där framgår att en svensk medborgare förlorar sitt svenska medborgarskap när han eller hon fyller 22 år, om han eller hon är född utomlands, aldrig haft hemvist i Sverige och inte heller varit här under förhållanden som tyder på samhörighet med landet. En ytterligare förutsättning är att förlusten inte får leda till att personen blir statslös.
Beviljats svenskt pass
Kvinnan överklagade till Förvaltningsrätten i Stockholm och framförde att hon 2018 – alltså efter att hon fyllt 22 år – beviljades svenskt pass. Med andra ord ansåg Polismyndigheten i den prövningen att hon hade styrkt sitt svenska medborgarskap. Det är därför obegripligt att myndigheten nu kommer till den motsatta slutsatsen.
Förvaltningsrätten konstaterade att kvinnan är född i Argentina och före 22 års ålder aldrig haft hemvist i Sverige. Enligt hennes egna uppgifter har hon besökt Sverige någon enstaka gång.
Domstolen ansåg därför att hon inte hade visat att hon varit här under förhållanden som tyder på samhörighet med landet. Det har inte heller kommit fram att hon innan hon fyllde 22 år ansökt hos Migrationsverket om att få behålla sitt medborgarskap. Vidare har hon argentinskt medborgarskap, så hon blir inte statslös.
Mot bakgrund av detta ansåg förvaltningsrätten att kvinnan inte hade styrkt sitt svenska medborgarskap. Den omständigheten att hon beviljades svenskt pass efter att hon fyllt 22 år ändrar inte bedömningen. Överklagandet avslogs därför.
Avslag
I Kammarrätten i Stockholm har Polismyndigheten anfört att det ankommer på sökanden att vid varje ansökningstillfälle lägga fram bevisning som styrker att svenskt medborgarskap innehas. Enligt myndigheten är uppvisande av ett tidigare utfärdat pass inte tillräckligt för att personer som fötts utomlands och aldrig haft hemvist i Sverige ska anses ha styrkt sitt medborgarskap vid ansökan om ett nytt pass.
Kammarrätten ansluter sig till förvaltningsrättens bedömning och avslår därför kvinnans överklagande. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall, juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
