Åtal har väckts mot en 52-årig kvinna för folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse i Syrien.
Målsägande är yazidiska kvinnor och barn, som kvinnan ska ha hållit frihetsberövade i sitt hem i Raqqa och behandlat som slavar.
Enligt åklagaren är det första gången som åtal för brott mot mänskligheten väcks i Sverige.
Kvinnan är redan dömd till sex års fängelse för att inte ha förhindrat att hennes son rekryterades till barnsoldat för IS i den väpnade konflikten i Syrien.
– Brotten i det här åtalet har skett under IS styre i Raqqa, och det här är första gången som IS angrepp mot den yazidiska minoriteten prövas i Sverige. Det är också första gången som åtal för brott mot mänskligheten väcks i Sverige, säger Reena Devgun, senior åklagare och förundersökningsledare, i ett pressmeddelande.
Åklagaren påstår bland annat att den åtalade kvinnan har frihetsberövat flera kvinnor och barn tillhörande folkgruppen yazidier i sin bostad i Raqqa.
Hon ska där ha utsatt dem för ett svårt lidande, tortyr eller annan omänsklig behandling samt för förföljelse genom att i strid med allmän folkrätt berövat dem grundläggande rättigheter av kulturella, religiösa och könsmässiga motiv.
En reformering av reglerna för påföljdsbestämning?
I Tidöavtalet finns ett särskilt avsnitt om straffrättspolitiken. Siktet verkar vara inställt på att göra betydande förändringar bland annat när det gäller reglerna för påföljdsbestämning. Martin Borgeke tar upp vissa problem med den nuvarande regleringen som, menar han, en framtida revidering av påföljdsbestämningsreglerna gärna får omfatta.
Behandlade som slavar
Enligt åtalet har kvinnan behandlat de tillfångatagna kvinnorna och barnen som slavar. Hon ska även ha misshandlat kvinnorna och barnen, tvingat dem till att bli praktiserande muslimer, och fotograferat dem för att kunna sälja dem på IS slavmarknad för yazidier. En kvinna ska ha tvingats att dela säng med en medgärningsman till den 52-åriga kvinnan.
– Folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser kan begås genom gärningar som överlappar varandra. De har dock olika skyddsintressen och därför är det av vikt att domstolen prövar alla de brottsrubriceringar som kan aktualiseras för de gärningar som jag anser har begåtts i bostaden, säger Reena Devgun.
Kvinnan misstänks ha medverkat till att kvinnorna och barnen vid olika tillfällen sålts eller överlåtits till andra personer inom IS med vetskap om att de skulle kunna dödas eller utsättas för svårt lidande eller grova sexuella övergrepp.
Samtliga gärningar ska enligt åtalet ha skett i syfte att helt eller delvis förinta folkgruppen yazidier, och ingått som ett led i eller på annat sätt stått i samband med en väpnad konflikt.
Kvinnan nekar till brotten, som enligt åtalet ska ha skett under 2014 och 2015.
Dömd för att ha låtit sonen vara barnsoldat
Den 52-åriga kvinnan dömdes 2022 för grov krigsförbrytelse och grovt folkrättsbrott, för att inte ha förhindrat sin son som var under 15 år att bli barnsoldat för IS räkning.
Det var första gången någon i Sverige åtalades för brottet grov krigsförbrytelse genom användande av barnsoldat, och därmed även första domen för brottet.
Stockholms tingsrätt fann att kvinnan och hennes man ”tillhört en sektliknande islamistisk miljö som glorifierade väpnad kamp för islam och sharia (jihad) och utvandring för att leva i ett fundamentalistiskt samhälle (hijra)”.
Kvinnan nekade till anklagelserna mot henne, men Stockholms tingsrätt konstaterade att kvinnan i april 2013 tog med sig sina barn, inklusive sin då 12-årige sonen, och anslöt sig till sin make och en äldre son i Syrien.
Sonen användes som barnsoldat till sin död
Tingsrätten har vidare funnit att 12-åringen rekryterades och användes som barnsoldat för IS räkning i Syrien. Han började användas som barnsoldat senast i augusti 2013 och deltog därefter på IS sida i kriget fram till sin död.
”Det måste N.N ha vetat om. Hon har inte vidtagit adekvata åtgärder för att förhindra att den 12-åriga sonen (reds.anm.) lämnade bostaden för att fullgöra sina uppgifter som barnsoldat, och tingsrättens uppfattning är att hon inte heller velat hindra det, utan att hans roll som barnsoldat varit i enlighet med hennes övertygelser”. står det att läsa i domen från Stockholms tingsrätt.
Tingsrätten bedömde att kvinnan förstod att det var Syrien de skulle till, och att hon känt till att det där pågick ett brutalt inbördeskrig som involverade våldsbejakande islamistiska grupper.
Hade en särskild plikt att skydda sonen
Enligt tingsrättens uppfattning saknades det förutsättningar att bifalla åtalet avseende handlingsbrott. Detta eftersom det inte är bevisat att kvinnan bistått den 12-årige sonen med utrustning på ett sådant sätt att det kan utgöra ett led i rekrytering eller användande av honom som barnsoldat.
Tingsrätten har vidare kommit fram till att de aktuella brotten kan begås genom underlåtenhet. Det står klart att kvinnan, som var pojkens förälder och – enligt svensk rätt – vårdnadshavare och levde tillsammans med honom, hade en särskild plikt att skydda honom.
”Underlåtenhet att göra det kan grunda straffansvar. Annat är inte bevisat än att kvinnan, väl i Syrien, saknade möjlighet att hindra att pojken användes som barnsoldat. Hon har dock själv valt att försätta sig i en situation där hon måste ha förstått att hon skulle sakna den möjligheten. Tingsrättens bedömning är att hon därmed inte kan undgå straffrättsligt ansvar för sin underlåtenhet”, skrev domstolen.
Tingsrätten bedömde brotten som grova och bestämde påföljden till sex års fängelse. Kvinnan överklagade till hovrätten men drog sedan tillbaka sitt överklagande.
