En 49-årig kvinna döms till sex års fängelse för grovt folkrättsbrott och grov krigsförbrytelse. Kvinnan döms för att hon inte förhindrat att hennes son, då 12–15 år, rekryterades och användes som barnsoldat för IS räkning i den väpnande konflikten i Syrien.
Den 49-åriga kvinnan åtalades för att hon som vårdnadshavare och förälder fört sin son, född i maj 2001, till Syrien i april 2013 och tillsett att sonen under perioden den 1 augusti 2013 till den 27 maj 2016 kontinuerligt använts för att direkt delta i fientligheter som utförts av väpnade grupper, däribland terroristorganisationen IS.
Kvinnan åtalades för att hon möjliggjort att han kunnat rekryteras och användas som barnsoldat från det att han var 12 år till dess att han fyllde 15 år.
Tingsrätten har nu funnit att kvinnan och hennes man ”tillhört en sektliknande islamistisk miljö som glorifierade väpnad kamp för islam och sharia (jihad) och utvandring för att leva i ett fundamentalistiskt samhälle (hijra)”.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Tog med sonen till maken i Syrien
Tingsrätten konstaterar att kvinnan tog i april 2013 med sig parets yngre barn, inklusive den 12-årige sonen, och anslöt sig till maken och en äldre son i Syrien.
Tingsrätten har vidare funnit att 12-åringen i Syrien rekryterades och användes som barnsoldat för IS räkning. Han började användas senast i augusti 2013 och deltog därefter på IS sida i kriget fram till sin död.
”Det måste N.N ha vetat om. Hon har inte vidtagit adekvata åtgärder för att förhindra att den 12-åriga sonen (reds.anm.) lämnade bostaden för att fullgöra sina uppgifter som barnsoldat, och tingsrättens uppfattning är att hon inte heller velat hindra det, utan att hans roll som barnsoldat varit i enlighet med hennes övertygelser”.
Tingsrätten har bedömt att kvinnan förstod att det var Syrien de skulle till, och att hon känt till att det där pågick ett brutalt inbördeskrig som involverade våldsbejakande islamistiska grupper.
Hade en särskild plikt att skydda sonen
Enligt tingsrättens uppfattning saknas det förutsättningar att bifalla åtalet avseende handlingsbrott. Detta eftersom det inte är bevisat att kvinnan bistått den 12-årige sonen med utrustning på ett sådant sätt att det kan utgöra ett led i rekrytering eller användande av honom som barnsoldat.
Tingsrätten har vidare kommit fram till att de aktuella brotten kan begås genom underlåtenhet. Det står klart att kvinnan, som var pojkens förälder och – enligt svensk rätt – vårdnadshavare och levde tillsammans med honom, hade en särskild plikt att skydda honom.
”Underlåtenhet att göra det kan grunda straffansvar. Annat är inte bevisat än att kvinnan, väl i Syrien, saknade möjlighet att hindra att pojken användes som barnsoldat. Hon har dock själv valt att försätta sig i en situation där hon måste ha förstått att hon skulle sakna den möjligheten. Tingsrättens bedömning är att hon därmed inte kan undgå straffrättsligt ansvar för sin underlåtenhet”, skriver domstolen.
Rubricering och påföljd
Gällande rubricering och påföljd tar tingsrätten fasta på bland annat att det rör sig om ett barn i åldern 12–15 år som under flera år använts som barnsoldat av IS, att han använts i anslutning till strid och krigsbrott, att han utsatts för livsfara och förorsakats svårt lidande.
Tingsrätten har även beaktat att det inte gått att närmare utreda med vilken intensitet han användes och att ett underlåtenhetsbrott i allmänhet har ett lägre straffvärde.
Sammantaget bedömer tingsrätten att brotten är grova och bestämmer påföljden till sex års fängelse.
Första åtalet och domen i Sverige
Detta är första gången åtal väcks i Sverige för brottet krigsförbrytelse genom användande av barnsoldat och därmed även första domen för detta brott.
Kvinnan anlände till Sverige i december 2020 och häktades initialt för misstanke om äktenskapstvång begånget i Syrien. Den förundersökningen är numera nedlagd.
Kvinnan har hela tiden förnekat alla anklagelser.
