Alkoholkoncentrationen i mannens blod efter körningen uppmättes till 2,03 promille.
Emellertid fanns det två halvdruckna spritflaskor i bilen och vittnesmålen lämnade ett inte obetydligt tidsutrymme för eftersupning.
Analysresultaten talade varken för eller emot eftersupning. Mannen frias därför från grovt rattfylleri.
Den 57-årige mannen åtalades vid Skellefteå tingsrätt för grovt rattfylleri. Efter bilfärden, som slutade med att han krockade med en stillastående traktor, hade alkoholkoncentrationen i mannens blod uppmätts till 2,03 promille. Åklagaren ansåg att brottet skulle bedömas som grovt då alkoholkoncentrationen översteg 1,0 promille samt då mannens körning inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten genom att han orsakat en trafikolycka genom att köra in i en stillastående traktor.
Bevisvärderingen i migrationsmål
En återkommande kritik är att den svenska asylprövningen brister i djupet av analysen av situationen i andra länder och missar att göra en sammanvägd bedömning av de olika riskerna som en person löper vid en utvisning. I ett färskt avgörande från Europadomstolen, som gällde en utvisning till Afghanistan, upprepades den kritiken. Bevisvärderingen i migrationsmål måste bli bättre – menar Anna Rogalska Hedlund i sin analys av det senaste avgörandet mot Sverige.
Hävdade eftersupning
57-åringen invände att han druckit alkoholen efter bilkörningen. Han vidgick att han kört in i en traktor, men gjorde gällande att olyckan berott på andra omständigheter än alkoholförtäring. Han hade blivit chockad efter olyckan och öppnat en av flaskorna han köpt på Systembolaget tidigare under dagen. Han drack drygt halva vodkaflaskan och vinflaskan. Därefter kom polisen och han fick göra ett blåstest. Han drack inget därefter. Han hade tidigare varit på ett företagsevent, men förnekade att han druckit alkohol där.
Vittnet, vars traktor blivit påkörd, berättade att mannen luktade alkohol. Vittnet hade jobbat som behandlingsassistent för ungdomar med drog- och alkoholproblematik i åtta år och hade i den yrkesrollen lärt sig hur olika droger luktar. Han hade sedan uppsikt över mannen fram till att räddningstjänsten kom och såg inte mannen dricka något under denna tid. Däremot satt mannen i sin bil, dold av krockkuddarna, en stund innan polisen kom.
Tingsrätten konstaterar att den tilltalade gjort en invändning om så kallad eftersupning. Mannens historia var inte så orimlig att den kunde lämnas utan avseende, varför åklagaren måste motbevisa den.
Stigande kurva
Enligt analysresultatet, och blodprovet som togs klockan 22.25, hade mannen en alkoholkoncentration om 2,03 promille i blodet. Det togs också två urinprover, ett klockan 22.30 och ett vid 23.30. Resultaten visar en stigande alkoholkurva. En fallande alkoholkurva mellan två urinprov ger enligt informationsbladet från Rättsmedicinalverket stöd för bedömningen att den huvudsakliga alkoholförtäringen inte har ägt rum inom de närmaste en till två timmarna före första urinprovet togs. Om urinalkoholhalterna i stället är stigande talar det för att en person nyligen druckit alkohol och då kan eftersupning inte uteslutas endast utifrån analysresultaten.
Tingsrätten konstaterar att analysresultaten inte talar mot mannens påstående om eftersupning, utan snarare för. Vittnets uppgift om att mannen direkt efter olyckan luktade alkohol samt hans uppgifter om att traktorn hade arbetsbelysningen på talade dock för att mannen varit påverkad av alkohol under bilfärden.
Frikänns
Eftersom mannen befunnit sig ensam i bilen innan polisen kom samt då det påträffades två halvtomma flaskor i bilen var det inte ställt utom rimligt tvivel att mannen förtärt alkoholen före eller under körningen. Han frikänns därför från grovt rattfylleri.
I Hovrätten för Övre Norrland åberopade åklagaren ytterligare ett vittne. Han berättade att han passerat den aktuella trafikolyckan och saktade in, men personerna på platsen visade att han kunde köra vidare. Han arbetar som deltidsbrandman och fick några minuter senare ett sms-larm, så han vände om och körde tillbaka till olycksplatsen. I polisförhör berättade han att han tyckte att föraren luktade alkohol. Han hade inte uppsikt över den tilltalade hela tiden, eftersom han hjälpte räddningstjänsten. Han tror att föraren satt i bilen en liten stund, men såg emellertid inte att han drack något. I sådant fall ska räddningstjänsten rapportera vidare det till polisen.
Hovrätten delar tingsrättens bedömning att den tilltalades invändning om eftersupning är sådan att den inte kan lämnas utan avseende. Åklagaren har därför att motbevisa hans invändning för att åtalet ska vara styrkt.
”Faller tillbaka på åklagaren”
Hovrätten anser inte att det går att dra slutsatsen att analysresultatet talar för mannens påstående om eftersupning. Det talar varken för eller emot. Av informationsbladet framgår vidare att Rättsmedicinalverket kan genomföra ytterligare bedömningar i situationer som den förevarande, då alkoholhalten i urinen är stigande mellan de två proven. Sådan bedömning har dock inte genomförts. Hovrätten anser att utredningen i denna del lämnar utrymme för osäkerhet i fråga om huruvida eftersupning kan ha skett, något som får falla tillbaka på åklagaren.
Även med beaktande av deltidsbrandmannens uppgifter lämnar vittnesmålen alltjämt ett inte obetydligt tidsutrymme för eftersupning där mannen efter olyckan uppehållit sig i sin bil där de påträffade och sånär urdruckna alkoholflaskorna fanns.
Inte ställt utom rimligt tvivel
Hovrätten instämmer i tingsrättens överväganden avseende vad som i olika mån talar emot mannens invändning om eftersupning, men finner i likhet med tingsrätten att hans invändning inte är motbevisad. Det är genom den framlagda bevisningen inte ställt utom rimligt tvivel att mannen har förtärt alkoholen före eller under körningen. Han frikänns därför även i hovrätten.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall, juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
