I tingsrätten dömdes den 24-åriga kvinnan för penningtvättsbrott sedan hon mottagit och fört vidare 15 000 kronor.
Hovrätten beaktar emellertid att hon försökt nå målsäganden samt sedan fått tag på hennes dotter och gjort en polisanmälan.
Hon hade därför inte likgiltighetsuppsåt och frias.
Målsäganden hade blivit utsatt för bedrägeri. Hon hade blivit förmådd att genomföra en rad swishtransaktioner och på så sätt hade sammanlagt 45 000 kronor överförts från hennes bankkonto. Den tilltalade – en 24-årig kvinna – hade i mottagit 15 000 kronor och därefter fört dem vidare.
Kvinnan berättade att hon upptäckte att hon fått en swish-betalning från målsäganden. Hon tänkte att målsäganden skickat fel. Samtidigt ringde en kille som hon tidigare haft lite kontakt med över Snapchat och sa att han skickat pengarna och att de egentligen skulle till hans bror, men att han skrivit fel på sista siffran i telefonnumret.
Bevisvärderingen i migrationsmål
En återkommande kritik är att den svenska asylprövningen brister i djupet av analysen av situationen i andra länder och missar att göra en sammanvägd bedömning av de olika riskerna som en person löper vid en utvisning. I ett färskt avgörande från Europadomstolen, som gällde en utvisning till Afghanistan, upprepades den kritiken. Bevisvärderingen i migrationsmål måste bli bättre – menar Anna Rogalska Hedlund i sin analys av det senaste avgörandet mot Sverige.
”Blev rädd”
Eftersom 24-åringen såg att betalningen kom från målsäganden ringde hon till målsäganden och pratade med henens dotter. De kom överens om att polisanmäla. Mannen fortsatte emellertid att ringa henne och sa att det var hans pengar. Hon blev rädd och visste inte vad hon skulle göra, så hon skickade pengarna till honom.
Enligt Malmö tingsrätt hade pengarna omsatts på ett sätt som tyder på att det varit fråga om ett penningtvättsupplägg. Tingsrätten fann 24-åringens uppgifter som så pass osannolika att de lämnades utan avseende – de framstod som en efterhandskonstruktion. Hon hade inte befunnit sig i en sådan situation som fritar henne från ansvar. Kvinnan dömdes för penningtvättsbrott till villkorlig dom med dagsböter och skulle även betala skadestånd till målsäganden med 15 000 kronor.
Hovrätten ändrar
Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att kvinnan i objektiv mening gjort sig skyldig till den åtalade gärningen. Hovrätten anser att den tilltalade kvinnan lämnat en sammanhängande berättelse som varken varit ologisk eller motsägelsefull och var oförändrad över tid. Den innehöll detaljer som kan kontrolleras – exempelvis att hon i direkt anslutning till händelsen kontaktade målsäganden och dennas dotter samt gjorde en polisanmälan. Såvitt framgått hade några sådana kontroller emellertid inte gjorts. Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten därför inte att hennes berättelse kan lämnas utan avseende – den läggs i stället till grund för bedömningen.
Inte likgiltig
Enligt kvinnans egna uppgifter framgår att hon insåg att det fanns en risk att mannens påstående om att pengarna var hans inte stämde. Men under ett skeende där hon utsattes för tidspress hade hon efter flera samtalsförsök fått kontakt med målsägandens dotter, för vilken hon berättat vad som hänt och försökt ställa allt till rätta. Hon polisanmälde även saken. Slutsatsen kan därför inte dras att hon varit likgiltig på det sätt som krävs för att hon ska anses ha straffrättsligt uppsåt. Hon frikänns därför.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall, juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
