Fingerprints storägare och tidigare vd Johan Carlström döms av Svea hovrätt till fängelse i ett och ett halvt år för grova insiderbrott. Han döms för fem av de ursprungligen sju åtalade insiderbrotten vilket är ett ytterligare brott jämfört med tingsrättens dom.
Drygt 3,7 miljoner kronor ska förverkas från Johan Carlström och dessutom får han stå för rättegångskostnaderna själv i hovrätten och ersättningen för kostnaderna i tingsrätten sätts ned.
Svea hovrätt har i dag meddelat dom mot Fingerprints storägare och tidigare vd Johan Carlström i ett mål rörande insiderbrottslighet som skett under åren 2013–2014 i bolaget Fingerprint Cards AB.
Hovrätten dömer honom för ytterligare insiderbrott. Det rör ett grovt insiderbrott begånget mellan den 21–23 augusti 2013. Hovrätten bestämmer även att han får inte heller behålla vinsten från den brottsligheten.
Av domen framgår det att det sammanlagda belopp som förverkas från Johan Carlström uppgår till 3 709 703 kronor. I tingsrätten uppgick det förverkade beloppet till 1 457 810 kronor.
Det fängelsestraff om 1 år och 6 månader som den tilltalade dömdes till av tingsrätten ändras däremot inte av hovrätten. Hovrätten har då i mildrande riktning vägt in den långa tid som har gått sedan brotten begicks.
Det var i juni 2022 som Fingerprints storägare och tidigare vd Johan Carlström dömdes till ett och ett halvt års fängelse för grova insiderbrott. Samtidigt förverkades 1,5 miljoner kronor såsom utbyte av brott. Det stod snart klart att båda parter skulle komma att överklaga domen till Svea hovrätt.
Yrkade på straffskärpning
Åklagarna yrkade på en straffskärpning för Johan Carlström. I tingsrätten stod han nämligen åtalad för sex fall av grova insiderbrott men dömdes i tingsrätten för fyra fall av grova insiderbrott.
Åklagaren yrkade att 4,4 miljoner kronor skulle förverkas från Johan Carlström såsom utbyte av brott och även att tingsrätten skulle meddela Johan Carlström näringsförbud i fem år.
Tingsrätten beslutade att Johan Carlström skulle betala tillbaka de vinster han har gjort på den insiderhandeln som han dömts för, vilket handlade om cirka 1,5 miljoner kronor. Yrkandet om näringsförbud avslogs.
Straffvärdet uppgår till minst tre års fängelse, menade åklagarna i överklagandet.
Försvaret menade å sin sida att både tingsrätten och åklagarna har gjort helt felaktiga bedömningar och yrkade att Johan Carlström skulle frikännas helt. Johan Carlström har hela tiden förnekat brott och bland annat uppgett att den informationen som han haft inför handel varit allmänt känd.
– Vår uppfattning är att den syn som redovisas som allmänt känd är allt för snäv och inprisningsresonemanget ska bort. Det håller inte för en straffrättslig bedömning och det är straffrätt som vi sysslar med och inte börsrätt eller något som påminner om det, säger advokat Johan Eriksson under pläderingarna.
Krav på robusthet
I hovrättens dom framgår det att försvaret har anfört att åklagarnas utredning inte uppfyller det krav på robusthet som gäller för att utredningen ska kunna läggas till grund för en fällande dom. Enligt försvaret har som konsekvens av den bristfälliga utredningen bevisbördan lagts över på Johan Carlström på så vis att det ankommit på honom att bevisa att den aktuella informationen redan var allmänt känd när han köpte värdepappren ifråga.
Men hovrätten håller inte med. Enligt hovrättens mening har åklagarna presenterat ”en omfattande och gedigen utredning i relation till de gärningar som åklagarna påstår att Johan Carlström har begått”.
Hovrätten anser liksom tingsrätten att de aktuella ordrarna varken var offentliggjorda eller allmänt kända innan respektive order offentliggjordes genom pressmeddelanden från FPC.
Det fanns förvisso förväntningar på marknaden om en framtida försäljning till mobilmarknaden, konstaterar hovrätten, men vid tidpunkterna för gärningarna hade dessa förväntningar ännu inte infriats och fram till att så skedde hade de aktuella ordrarna stor betydelse för FPC:s kapitalförsörjning.
Hovrätten konstaterar vidare att ”Johan Carlströms kännedom om ordrarna utgjorde alltså i objektiv mening insiderinformation vid de tidpunkter som han köpte aktierna och warranterna”.
Hovrätten anser även, till skillnad från tingsrätten, att Johan Carlström hade insiktsuppsåt (och inte endast likgiltighetsuppsåt) i förhållande till att information om en av ordrarna utgjorde insiderinformation när han köpte de aktuella aktierna och warranterna.
När det gäller den åtalspunkten som Johan carlström friades för i tingsrätten gör alltså hovrätten en helt annan bedömning. Det handlar om att Johan Carlström ska i augusti 2013 fått insiderinformation om att Fujitsu lanserat en telefon med teknik från Fingerprint Cards. Han har därefter handlat aktier och warranter den 9 augusti 2013 på denna information. Försvaret och därefter tingsrätten ansåg att informationen var allmänt känd.
Tingsrätten har i sin dom fäst vikt vid en artikel den 23 juli 2013 i publikationen Money Today och ett pressmeddelande nästföljande dag från Fujitsu.
”Hovrätten anser, till skillnad från tingsrätten, att pressmeddelandet från Fujitsu inte kan anses bekräfta uppgiften som diskuterats på olika chattsidor om att den kommande telefonen från Fujitsu skulle innehålla FPC:s sensor”, framgår det av domen.
Hovrätten pekar på att varken Fingerprint Cards eller artikeln i Money Today är omnämnda i Fujitsus pressmeddelande och uppgiften om att telefonen har en fingeravtryckssensor nämns en gång i en längre uppräkning av telefonens olika funktioner (”Other features include a switch- enabled fingerprint sensor…”).
”I detta sammanhang bör noteras att det på marknaden fanns andra bolag som utvecklade fingeravtryckssensorer, vilket har betydelse oavsett om just FPC:s sensor vid den aktuella tidpunkten höll en högre kvalitet än konkurrenternas”, skriver hovrätten.
Hovrätten menar att den förnuftige investeraren inte kan anses ha haft tillräckligt underlag för slutsatsen att Fujitsutelefonen innehöll just FPC:s sensor utan det fanns alltjämt osäkerhet kring den uppgiften.
”Den kvarvarande osäkerheten förklarar också marknadens reaktion när FPC till slut, efter Fujitsus godkännande, gick ut med sitt pressmeddelande om att Fujitsutelefonen innehöll FPC:s sensor”, skriver hovrätten i domen.
Hovrätten pekar även på ett åberopat e-postmeddelande mellan Johan Carlström och den tidigare försäljningschefen på Fingerprint Cards och menar, till skillnad från tingsrätten, att e-postmeddelandet från Johan Carlström den 20 augusti inte ger stöd för att det var allmänt känt att Pantechtelefonen innehöll FPC:s sensor.
”Innehållet i e-postmeddelandet visar snarare att marknaden väntade på en bekräftelse från FPC i detta avseende. När bekräftelsen sedan kom genom pressmeddelandet så framgår det av kursrörelserna att marknaden reagerade positivt på den nyheten från bolaget”.
”Mot den bakgrunden framstår Johan Carlströms uppgift om att han trodde att uppgiften var allmänt känd som en efterhandskonstruktion. Enligt hovrätten ger utredningen i stället stöd för att han hade insikt om att pressmeddelandet innehöll insiderinformation”, skriver hovrätten vidare.
Hovrättens slutsats är alltså att det förhållande att insatta personer före respektive pressmeddelande kan ha dragit slutsatser kring ett samarbete mellan FPC och Fujitsu och/eller mellan FPC och Pantech inte innebär att informationen var allmänt känd.
”Diskussionerna på de olika chattsidorna, och de artiklar som har åberopats, synes förvisso ha varit tillgängliga utan kostnad eller andra begränsningar. Informationen har dock inte, enligt hovrättens mening, kunnat härledas till FPC eller till annan motsvarande vederhäftig källa”, skriver hovrätten vidare.
Hovrätten anser även att med hänsyn till Johan Carlströms ställning som VD och informationens strategiska betydelse för bolaget är det uppenbart att han hade insikt om att informationen om respektive telefonlansering utgjorde insider- information vid de tidpunkter som han köpte värdepapper i FPC.
”Enligt hovrätten är det främst den systematiska handeln och Johan Carlströms ställning i bolaget, både i formell mening och med beaktande av hans styrande roll i bolagets kommunikation med marknaden, som medför att var och en av gärningarna ska bedömas som grovt insiderbrott. Handelns omfattning talar också för att brotten ska bedömas som grova. Tingsrättens dom ska alltså inte ändras i fråga om rubricering och det ytterligare insiderbrott som Johan Carlström nu döms för ska också bedömas som grovt”, skriver hovrätten.
Hans privata försvarare advokaterna Johan Eriksson och Lars Kruse har lämnat in sina kostnadsräkningar som tillsammans uppgår till nära en miljon kronor. Hovrätten avslår Johan Carlströms yrkande om ersättning av allmänna medel för sin rättegångskostnad i hovrätten.
Rättegångskostnader
Hovrätten har också minskat den ersättning av staten för rättegångskostnader som den tilltalade fick i tingsrätten, vilket då uppgick till 2,2 miljoner kronor. Hovrätten bestämmer ersättningen av allmänna medel till Johan Carlström för hans rättegångskostnad i tingsrätten till 1 419 452 kronor, varav 283 890 kronor avser mervärdesskatt.
När det gäller nedsättningen av rättegångskostnaderna skriver hovrätten att Johan Carlström nu döms för fem av de ursprungligen sju åtalade insiderbrotten. Det har beträffande varje åtalspunkt (förutom beträffande den innan huvudförhandlingen nedlagda åtalspunkten) åberopats omfattande skriftlig och muntlig bevisning som delvis varit överlappande.
Hovrättens anser att Johan Carlströms ersättning av allmänna medel ska bestämmas till ett belopp motsvarande två sjundedelar av kostnaderna för försvararna och för rättsutlåtandet från Claes Lernestedt. Eftersom Johan Carlströms döms helt i enlighet med åtalspunkterna 3 och 4 ska han inte tillerkännas någon ersättning för rättsutlåtandet från Elif Härkönen.
Texten uppdateras.
