Åklagarna yrkar på en straffskärpning för Fingerprints storägare och tidigare vd Johan Carlström. Straffvärdet uppgår till minst tre års fängelse, menar åklagarna.
Försvaret menar å sin sida att åklagarna gör helt felaktiga bedömningar och yrkar på att Johan Carlström ska frikännas helt.
– Vår uppfattning är att den syn som redovisas som allmänt känd är allt för snäv och inprisningsresonemanget ska bort. Det håller inte för en straffrättslig bedömning och det är straffrätt som vi sysslar med och inte börsrätt eller något som påminner om det, säger advokat Johan Eriksson under pläderingarna.
Under onsdagen påbörjades pläderingarna i målet mot Johan Carlström, Fingerprints tidigare vd och ordförande och tillika storägare. Dagens Juridik var på plats.
Det var i juni 2022 som Johan Carlström dömdes till ett och ett halvt års fängelse för grova insiderbrott. Samtidigt förverkades 1,5 miljoner kronor såsom utbyte av brott. .
Under denna dag har förhandlingarna mot Johan Carlström bytt sal till andra våningen på Schering Rosenhanes palats, som tillhör Svea hovrätt.
Utanför rättssalen samlas de två åklagarna från Ekobrottsmyndigheten och de privata försvararna advokaterna Johan Eriksson och Lars Kruse tillsammans med Johan Carlström.
Stämningen är god mellan parterna. De samtalar med varandra och kommer överens om att pläderingarna inte ska ta längre tid än denna dag, trots att hovrätten satt ut även morgondagen. De är överens om att pläderingarna inte ska vara lika långa som sakframställningarna. Försvaret flaggar för att de endast behöver någon timme till pläderingarna. Åklagarna behöver längre tid på sig.
När parterna går in i den stora salen påbörjar försvaret med några kompletteringar och även åklagarsidan har en del kompletteringar innan pläderingarna.
Åklagarna åberopar gamla tidningsartiklar som ska styrka att såväl positiva som negativa nyheter om Fingerprint Cards var kurspåverkande.
När åklagarsidan visar upp en av artiklarna viskar Johan Carlström till Lars Kruse som nickar, lyssnar in och stryker handen över det vita skägget.
När åklagarna är klara åberopar även Lars Kruse en av artiklarna som handlade om blankare i Fingerprint som ska styreka att utomstående försökt att påverka kursen.
Företagshemligheter
Referenten läser upp personalia och diskussionen om sekretess tas upp. De konstaterar att rätten kommer under förhandlingarna att stänga dörrarna vid några tillfällen.
Det är åklagare Jan Leopoldson som startar pläderingarna genom att gå igenom vilka kriterier som krävs för att information ska definieras som insiderinformation.
Åklagare Jonas Myrdal tar snabbt vid och fortsätter pläderingen.
Något som är aktuellt i detta mål är hur tillgänglig information som publiceras på chattsidor och på utländska webbsidor är. Åklagarna menar att det som publiceras på detta sätt inte alls går att likställa med att det är allmänt känd information.
Jonas Myrdal tar upp exemplet att en person som handlar med insiderinformation då praktiskt taget kan anonymt lägga ut information om exempelvis ett kommande bud på en chattsida för att sedan peka på detta när Ekobrottsmyndigheten knackar på dörren.
– Det är en utveckling vi inte vill ha, säger han.
Han ber rätten att tänka sig in i hur de skulle agera som aktiehandlare. Hur många skulle gå in på en chattsida och leta information om en aktie.
Kritiserar ett sakkunnigvittne
Åklagaren kritiserar även försvarets sakkunnigvittne Claes Lernestedt, verksam som professor i straffrätt vid Stockholms universitet. Åklagaren menar att det inte finns stöd i hans påstående för att den förnuftige investeraren tänker långsiktigt i sina investeringar.
– Han har också kommenterat att eftersom aktienivån inte är volatil har detta påverkat bedömningen av bevisvärdet på kursreaktionerna på pressmeddelandena. Det är ett direkt felaktigt resonemang.
Advokat Johan Eriksson sätter armarna i kors och ler mot åklagaren.
Under åklagarens plädering beslutar rätten vid ett flertal tillfällen om stängda dörrar då åklagaren upplyser om att det kan komma företagshemligheter vid nästa powerpoint-sida.
Åklagare Jonas Myrdal går sedan igenom samtliga sex åtalspunkter och pekar på varför det rörde sig om insiderinformation som Johan Carlström hade och varför hans handel således var insiderbrott. Åklagare Jan Leopoldson pekar på hur kursrörelserna sett ut när insiderinformationen offentliggjorts och hur likviditeten i handeln såg ut, det vill säga hur intresset för aktien var vid offentliggörandena.
Gång på gång återkommer åklagarna till att informationen som offentliggjorts till marknaden av bolaget inte tidigare var känt, vilket de menar kan förklaras av kursrörelserna.
De återkommer även till att svara på försvarets tidigare påståenden om att informationen var allmänt kända då det fanns på chattsidor och på utländska webbsidor. Att denna information inte nått aktiehandlarna och den ”förnuftige investeraren”.
– Man kan inte kräva eller förutsätta att den förnuftige investeraren tar del av chattsidor, säger Jonas Myrdal.
Johan Carlströms uppsåt
Jonas Myrdal kritiserar även försvarets andra sakkunnigvittne Elif Härkönens, universitetslektor i rättsvetenskap, utlåtande. Han menar bland annat att hennes påstående om synen på publiceringar i utländska tidskrifter inte är tillräckligt säker och precis samt att hon under förhöret undvek att ge raka svar på hans frågor, vilket styrker, enligt åklagaren att det finns ”Confirmation bias”.
Advokat Johan Eriksson tittar på åklagaren och ler.
Åklagarna går slutligen igen Lars Carlströms uppsåt. Han är tidigare finansanalytiker med mycket stor erfarenhet och mycket insatt och engagerad i handeln.
– Det finns en hel del moment i handeln som tydligt talar för att han medvetet handlat på insiderinformation, säger Jonas Myrdal.
Han pekar bland annat på att Carlström uppmanar HST att lägga order och köper därefter warranter sju minuter efteråt.
Åklagarna pekar på att Johan Carlström handlade vid ett stort antal tillfällen mellan 2012 och 2014, totalt 77 dagar där han köpte aktier vid 52 dagar och sålde aktier vid 25 dagar.
Straffvärdet
Åklagarna uppger att det sammanlagda straffvärdet är minst tre års fängelse.
Tingsrätten gjorde ett avdrag på åtta månader, en tredjedel av straffvärdesvärdet. Åklagare Jonas Myrdal menar att det finns anledning för rätten att titta närmare på vad som hänt. Han hänvisar till den fördröjning som skett i målet.
Redan 2015 delgavs Johan Carlström förundersökningsprotokollet och i slutet av samma år kom ett åtalsbeslut. Sedan år 2018 har domstolen försökt att sätta ut målet för förhandling men av flera anledningar har huvudförhandlingen ställts in, vilket Dagens Juridik tidigare skrivit om. År 2022 hölls slutligen huvudförhandlingen i tingsrätten.
Åklagarna menar att denna tidsutdräkt i hög grad skett på grund av att Johan Carlströms försvarare varit uppbokade och för att han i sista stund inför huvudförhandling sade upp fullmakten för hans tidigare privata försvarare. Åklagarna tycker det är rimligt med avdrag, men hur mycket är upp till rätten att avgöra – men i vart fall inte mer än en tredjedel.
Förverkandeyrkandena avser ett sammanlagt belopp om 3 709 703 kronor, det vill säga 2 251 893 kronor mer än tingsrätten dömt ut.
När försvaret tar över inleder advokat Lars Kruse med att bemöta åklagarnas påstående om tidsutdräkten. Försvaret menar å sin sida att tingsrätten var snål med straffmätningsrabatten. Han uppger att Lars Carlström har motiverat försvararbytet mycket väl då han inte accepterade att när hans tidigare försvarare meddelat att han inte skulle kunna närvara under huvudförhandlingen.
”Detta är straffrätt”
Det är advokat Johan Eriksson som ska hålla försvarets plädering. Han är tydlig med att han inte kommer att använda powerpoints.
Johan Eriksson uppger att han inte tror att det som kommer att avgöra målet är materialet. Han menar att det handlar om den juridik som rätten kommer att applicera på detta mål.
– Jag lyssnade noga på åklagarna och det de sa gjorde mig glad för då kände jag att jag låg rätt. De talade om syftet med lagstiftningen, att syftet är att se till att marknaden blir rättvis, att ingen ska dra fördelar av att ha information som andra inte har och tjäna pengar på det. Åklagaren menar då att det är det övergripande syftet som gäller. De beskriver detta ganska börsmarknadstekniskt.
Johan Eriksson noterar även för rätten att åklagarna tillsammans har skrivit en bok (även om Johan Eriksson här kallar det ett häfte) som heter Aktiefusk.
– I inledningen av den boken skriver åklagarna att det stora problemet är att jurister i allmänhet inte förstår det här med marknadsrätt och därför förstår vi inte hur vi ska hantera det eftersom vi hanterar det på ett juridiskt sätt. Det stora problemet med det är att jag tycker precis tvärtom – för detta är straffrätt. Det finns absolut inte specifika regler som gäller i mål av detta slag.
– Det är samma bevisvärdering, samma uppsåtsbedömningar, samma utredningsbörda och samma kausalitetsbedömningar som ska göras.
Johan Eriksson menar att det finns ett systemfel varpå finansmarknadskammaren på Ekobrottsmyndigheten hanterar denna form av mål.
Johan Eriksson uppger att EBMs åklagare tänker ”ungefär som börsövervakningen tänker” där kursrörelserna och aktiekursen blir utgångspunkten i målet.
– Staten har ju utredningsbörda avseende de objektiva rekvisiten i ett brottmål. Om man ska anklaga en person för insiderbrott måste man göra en slags för-förundersökning för att bedöma om det finns tillräckliga misstankar för att komma fram till om den personen som ska delges misstankar har begått de brott man påstår.
Johan Eriksson uppger att åklagarna i detta mål har inte inför delgivningen överhuvudtaget gjort en undersökning om informationen var allmänt känd eller inte. Man har kontrollerat delårsrapporter och årsbokslut men inte undersökt om informationen förekommit någon annanstans. Han menar att detta har fått ”katastrofala följder”.
”Inte genomfört en enda insidertransaktion”
Johan Eriksson poängterar att Johan Carlströms bestämda uppfattning är att han inte genomfört en enda insidertransaktion.
– Då är det ett stort beviskrav som gäller för åklagaren, säger Johan Eriksson.
Johan Eriksson återkommer gång på gång att detta handlar om straffrätt. Han uppger att det inte finns något rekvisit som innebär att det finns krav på att informationen som ”sipprat ut”, som blivit allmänt känt, skulle också har påverkat aktien så att den blivit inprisad – saknar stöd i lag.
– Det kanske är det som är den stora skillnaden mellan det resonemang som åklagarna har fört och det som resonemang som försvaret fört. Vi har ett helt straffrättslig syn på det hela och åklagarna har en börsrättslig syn på det hela. Det är så de beskriver det i sin bok.
– Vår uppfattning är att den syn som redovisas som allmänt känd är allt för snäv och inprisningsresonemanget ska bort. Det håller inte för en straffrättslig bedömning och det är straffrätt som vi sysslar med och inte börsrätt eller något som påminner om det.
Åklagare Jan Leopoldson lutar sig tillbaka i sin stol, åklagare Jonas Myrdal sitter framåtlutad mot bänken och datorn framför sig. Båda tittar mot advokat Johan Eriksson.
Johan Eriksson uppger även att försvarets förhoppning att hovrätten ser på Fingerprint som det förväntasbolag som det var.
– Vi påstår att det ur ett straffrättsligt förfarande borde utgå från att den förnuftige investeraren är superskicklig som kan göra klocka bedömningar. Påverkas inte av en enskild order. Vi tycker också att den förnuftige investeraren vet vad som är allmänt känt. Det är ingen daytrader som investerar för dagen. Han deltar och vakar.
– Vi tycker att den förnuftige investerare ska få en annan roll.
Försvarets sammanfattande bedömning är informationen i målet var offentliggjord och därmed inte utgjorde insiderinformation. Försvaret vill att Johan Carlström ska frikännas helt från ansvar.
När alla parter lämnar salen kan det vara sista gången de möter rätten i detta mål som pågått i snart tio år.
Dom i målet meddelas om fyra veckor.
