En förhörsledare inom polisen underlät att delge den misstänkte brottsmisstanke men förde ändå in det i förhörsprotokollet i efterhand.
Hovrätten dömer henne därmed i motsats till tingsrätten för tjänstefel och urkundsförfalskning.
Den åtalade kvinnan är civil utredare vid Polisen, Polisregion Öst. Hon var handläggare/biträdande handläggare i ett narkotikaärende och var förhörsledare i ett förhör som hållits med den misstänkte den 5 november 2021. Förhöret spelades in på band och skrevs ut i dialogform. Förhörsutskriften har sedan expedierats elektroniskt till åklagaren tillika förundersökningsledaren.
Kvinnan åtalades för det första för urkundsförfalskning då den misstänkte under förhöret inte, trots åklagarens direktiv därom, underrättats om en misstanke (förberedelse till narkotikabrott) enligt 23:18 rättegångsbalken. Efter nytt direktiv från åklagaren om delgivning av den brottsmisstanken har kvinnan, den 6 december 2021, fyllt ut förhörsutskriften genom att i texten lägga till: ”Du delges även förberedelse till narkotikabrott.”. Den på så sätt utfyllda förhörsutskriften, vilken därmed innehöll osanna uppgifter, har därefter tagits in i ett förundersökningsprotokoll som efter slutdelgivning enligt 23:18a rättegångsbalken redovisats till åklagare den 22 december 2021.
Tjänstefel
Hon åtalades för det andra för tjänstefel då hon åsidosatt den misstänktes rätt att underrättas om en misstanke, medverkat till att den förfalskade alternativt osanna förhörsutskriften enligt den första åtalspunkten ovan ingått i utredningen som delgavs den misstänkte och dennes försvarare enligt 23:18a rättegångsbalken och slutligen har hon medverkat till att det förundersökningsprotokoll som redovisades till åklagaren innehöll oriktig uppgift om att den misstänkte delgivits viss misstanke.
Nyköpings tingsrätt konstaterade att några särskilda regler inte finns, såvitt framkommit, för hur förhör av aktuellt slag ska dokumenteras hos polismyndigheten. Förhöret kan spelas in, som i förvarande fall på en mobiltelefon, eller tecknas ned för hand. Oavsett vilken metod som väljs ska naturligtvis det material som redovisas återge det som förevarit under förhöret. Med de oklarheter som finns nu kan det dock inte uteslutas att fel begås till följd av faktorer som inte alltid kan läggas den enskilde tjänstemannen till last.
Ingen säkert slutsats
Det kan visserligen antas att den misstänktes försvarsadvokat sannolikt skulle ha kommit ihåg om delgivning av brottsmisstanken skett vid förhöret. Någon säker slutsats om detta förhållande kan emellertid inte dras av hans utsaga. Vittnesförhören ger således inte något säkert svar på frågan huruvida delgivning av misstanken om förberedelse till narkotikabrott har skett på det sätt som utredaren har påstått, efter det att hon gått igenom beslagsprotokollen. Det kan därmed inte säkert uteslutas att en sådan delgivning har skett. För tingsrätten framstår de båda alternativen som i stort sett lika sannolika. Det är således, sammanfattade tingsrätten, inte ställt utom rimligt tvivel att hon har gjort sig skyldig till urkundsförfalskning och/eller tjänstefel. Åtalet skulle därmed ogillas.
Svea hovrätt gör en annan bedömning. Först bedömer hovrätten det vara styrkt att någon delgivning inte har skett. När det gäller frågan om det digitala förhörsprotokollet är en sådan urkund som avses i 14 kap. 1 § 2 st 2 BrB konstaterar hovrätten att när förhörsprotokollet skickas till åklagaren som underlag för kommande beslut måste det anses ha tagit sådan varaktig form med utställarangivelse som kan kontrolleras på ett tillförlitligt sätt att det utgör en urkund i lagens mening.
Fara i bevishänseende
Enligt hovrättens mening är det uppenbart att uppgifterna i ett förhörsprotokoll i olika hänseenden kan få betydelse som bevis och att det därmed har förelegat fara i bevishänseende. Genom att ha fyllt i förhörsprotokollet med den felaktiga uppgiften har den tilltalade kvinnan uppsåtligen gjort sig skyldig till urkundsförfalskning.
Det följer det av lag att en misstänkt ska underrättas om att denne är misstänkt, att sådan underrättelse ska antecknas i förundersökningsprotokollet och att protokollet ska avfattas på så sätt att det ger en trogen bild av vad som förekommit vid förundersökningen av betydelse för målet. Det är något som förhörsledaren har uppgett att hon känt till. Hovrätten har även konstaterat ovan att hon inte har delgett aktuell misstanke, men har trots det fört in sådan uppgift i förhörsprotokollet. Det står därmed klart att hon har begått tjänstefel som inte är ringa i denna del. Det står även klart att det efterföljande agerandet att låta den förfalskade förhörsutskriften ingå i den utredning som delgavs den misstänkte och dennes försvarare samt att det förundersökningsprotokoll som redovisades till åklagaren innehöll den oriktiga uppgiften utgör tjänstefel som inte är ringa.’
Hon döms för tjänstefel i konkurrens med urkundsförfalskning till villkorlig dom och 40 dagsböter. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här