Det följer av utlänningslagen att ett beslut om så kallat verkställighetsförvar inte får överstiga tolv månader.
Mannen i målet har visserligen varit förvarstagen i mer än tolv månader med stöd av två utvisningsbeslut.
Tidsgränsen har dock inte överskridits, eftersom det första utvisningsbeslutet har preskriberats.
Det slår Migrationsöverdomstolen fast.
Migrationsverket beslutade i juli 2019 att avslå en mans ansökan om asyl och att utvisa honom ur Sverige till Libanon. Utvisningsbeslutet fick laga kraft i augusti samma år och därefter fick sökanden ett beslut om återreseförbud.
I oktober 2019 lämnade Migrationsverket över utvisningsärendet till Polismyndigheten för verkställighet eftersom sökanden hade avvikit. Han påträffades av polisen i augusti 2022 och togs därför i så kallat verkställighetsförvar. Utvisningsbeslutet preskriberades i augusti 2023. Samma dag beslutade Polismyndigheten att mannen skulle tas i så kallat sannolikhetsförvar.
Sökte på nytt
Mannen ansökte på nytt om asyl i augusti 2023. Migrationsverket beslutade att hålla honom i sannolikhetsförvar eftersom det fanns skäl att anta att han ansökte om asyl enbart för att försena eller hindra ett beslut om återsändande.
Den 31 augusti samma år beslutade verket att avslå ansökan och att utvisa mannen till Libanon. Mannen angav en nöjdförklaring samma dag och beslutet fick därmed laga kraft. Samma dag beslutade Migrationsverket att ta mannen i verkställighetsförvar. Som motivering angavs att han använt olika identiteter och lämnat felaktiga uppgifter i syfte att försvåra prövningen av frågan om uppehållstillstånd.
Mannen överklagade till migrationsdomstolen i Göteborg och yrkade att beslutet om verkställighetsförvar skulle upphävas. Till stöd för detta anförde han att han sedan mitten av augusti 2022 suttit oavbrutet i förvar. En del av denna tid har utgjort sannolikhetsförvar, men sammanräknat har han suttit i verkställighetsförvar i mer än tolv månader. Tidsgränsen om max tolv månaders förvarstid i 10 kap. 4 § andra stycket utlänningslagen har därmed överskridits.
Avslog
Migrationsdomstolen avslog överklagandet med motiveringen att det var fråga om två verkställighetsärenden – i både formell och praktisk mening – och att tiden därför inte skulle sammanräknas. Detta med hänsyn till att det första utvisningsbeslutet preskriberats och att Migrationsverket därefter fattat ett nytt utvisningsbeslut.
Även Migrationsöverdomstolen, MiÖD, avslår nu mannens överklagande.
MiÖD har i MIG 2019:17 uttalat att det vid bedömningen av tolvmånadersfristen har överskridits ska beaktas om olika beslut om förvar har tagits inom ramen för ett och samma verkställighetsärende. Av samma rättsfall följer att om det däremot är fråga om ett nytt ärende kan en ny tolvmånadsfrist börja löpa.
Med hänsyn till att utvisningsbeslutet från juli 2019 preskriberades i augusti 2023 och att Migrationsverket därefter i augusti 2023 fattade ett nytt beslut om utvisning anser MiÖD att det rör sig om två olika verkställighetsärenden. Det får till följd att tolvmånadersperioden för det nya beslutet inte har löpt ut.
I sak bedömer domstolen att det fortsatt finns förutsättningar för förvarstagande. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
