Hovrätten anser det inte styrkt att en man som gjort tusentals transaktioner med bitcoin har agerat yrkesmässigt i den bemärkelsen att det varit fråga om en näringsverksamhet som han varit bokföringsskyldig för.
Åtalet för bokföringsbrott i tre fall ska därför ogillas och straffet halveras.
En 34-årig man dömdes för tre fall av grovt skattebrott respektive grovt bedrägeri till fängelse i ett år och åtta månader. Han fick också näringsförbud i tre år. Det ansågs klarlagt att mannen har under i målet aktuell period (2017-2019) handlat med bitcoin på marknadsplatsen Localbitcoin. Antalet transaktioner uppgår sammanlagt till cirka 2000. Han har deklarerat mycket begränsad inkomst under den aktuella perioden och inte tagit upp vinsterna från bitcoin-försäljningarna. Han har sålt bitcoin på marknadsplatsen Localbitcoin för mellan 2,2 och 3 miljoner kronor årligen. Motsvarande inköp på handelsplatsen har under samma period uppgått till 320 000 kronor – 780 000 kronor årligen.
34-åringen har invänt att han inte bedrivit näringsverksamhet. Han har därmed inte varit bokföringsskyldig och Skatteverket borde inte ha beskattat honom för inkomst av näringsverksamhet.
Tingsrätten fällde
Attunda tingsrätt konstaterade att verksamheten innefattat köp och försäljning av bitcoins och att den haft ett övergripande vinstsyfte. Det har varit fråga om en förhållandevis lång period – tre år – och ett stort antal in- och utbetalningar till betydande belopp. Hans inkomster i övrigt har varit blygsamma. Vid en samlad bedömning fick mannen anses ha bedrivit näringsverksamhet både i bokföringslagens och inkomstskattelagens mening.
Svea hovrätt anser dock inte att mannen bedrivit näringsverksamhet. Domstolen konstaterar att en privatperson som inte bedriver någon näringsverksamhet och som handlat med kryptovalutor såsom bitcoin beskattas inom inkomstslaget kapital. Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att bitcoin är en så kallad ”annan tillgång” som omfattas av bestämmelser i 52 kap. inkomstskattelagen. Det innebär att bitcoin som utgångspunkt inte räknas som en tillgång i näringsverksamheten för enskilda näringsidkare. För att så ska vara fallet krävs att innehavet bedöms utgöra till exempel lagertillgångar.
Åklagaren har att utöver vinstsyfte visa att verksamheten även bedrivits yrkesmässigt. Åklagaren har i och för sig förebringat utredning som utvisar att 34-åringen handlat med bitcoin i stor omfattning. Någon närmare utredning kring hur mannens handelsupplägg har sett ut finns dock inte.
Inte styrkt
Hovrätten finner sammantaget att det inte är styrkt att mannen har agerat yrkesmässigt i den bemärkelsen att det varit fråga om en näringsverksamhet som han varit bokföringsskyldig för. Åtalet för bokföringsbrott i tre fall ska därför ogillas och yrkandet om näringsförbud avslås.
Ovanstående bedömning innebär att åklagaren inte heller har visat att överskottet från handeln skulle ha tagits upp under inkomstslaget näringsverksamhet. Överskottet skulle i stället ha tagits upp under inkomstslaget kapital. Detta har mannen inte gjort. Det har lett till att skatt har undandragits. Liksom tingsrätten anser hovrätten att den tilltalade måste ha insett att han var skattskyldig för vinsten. 34-åringen har alltså uppsåtligen begått skattebrotten, där vart och ett redan med hänsyn till respektive belopp ska rubriceras som grovt skattebrott.
Hovrätten frikänner 34-åringen från åtalet för grovt bokföringsbrott i tre fall och bestämmer för de grova skattebrotten fängelsestraffets längd till 10 månader. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här