En grupp pojkar i femtonårsåldern stod och sparkade boll i skolan, när bollen plötsligt sköts mot en flicka och träffade henne i ansiktet.
Tingsrätten bedömde att det inte gick att fastställa vem av pojkarna som hade sparkat bollen.
Hovrätten däremot anser att det mot bakgrund av skolpersonalens vittnesmål och flickans berättelse står klart vem som sköt bollen – och han döms därför.
I oktober 2022 sparkade de två tilltalade pojkarna fotboll i en av sin skolas entréhallar, med fyra eller fem av sina kamrater. Två flickor satt på en skolbänk i närheten av pojkarna. Bollen träffade den ena flickan i axeln, vilket ledde till övergående smärta, och senare träffade bollen den andra flickan i ansiktet. Hon fick hjärnskakning och besvär en tid efteråt.
Åklagaren ville att de båda pojkarna skulle dömas för misshandel. Enligt åklagaren hade en av pojkarna uppsåtligen riktat en kommande boll mot flickan så att den träffade henne i axeln. Den andra pojken sparkade enligt åklagaren uppsåtligen bollen mot flickan som fick den i ansiktet.
Båda pojkarna nekade till brott.
Enligt flickan som fick bollen på axeln gick hennes smärta över snabbt. Hon hade först uppfattat det som att pojken inte riktade bollen mot henne med flit.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
Tingsrätten friade
Solna tingsrätt bedömde att det inte utifrån övervakningsfilmen gick att se om pojken rörde bollen innan den träffade flickan på axeln. Det åklagaren uppgett om att pojken uppsåtligen ”med sin kropp riktat” en kommande boll mot flickan var därför inte visat. Han friades därför från misshandel.
Därefter prövade domstolen huruvida den andra pojken hade begått misshandel mot flickan som blev träffad i ansiktet av fotbollen. Någon av de närvarande pojkarna sköt bollen som träffade flickan. Frågan var om det var klarlagt att det var den tilltalade pojken som sparkat bollen.
Av övervakningsfilmen från händelsen framgår att den som sparkat bollen mot flickans ansikte gjort det med uppsåt. Det gick dock inte att av övervakningsfilmen dra någon slutsats om vem av pojkarna som sparkade bollen, eftersom de alla var mörkt klädda och de flesta bar keps.
Säkra
De båda flickorna berättade i sitt vittnesmål att de var säkra på att det var den tilltalade pojken som skjutit bollen, trots att de inte själva såg det. Den ena flickan hade fått höra det från en vän och den andra såg inte var bollen kom ifrån, men uppfattade det som att det var den åtalade pojken som sköt den.
Mot bakgrund av detta bedömde tingsrätten att det inte var visat bortom rimligt tvivel att det var den åtalade pojken som skjutit bollen, och han friades därför från misshandel.
Åklagaren överklagade tingsrättens dom och yrkade att pojken skulle dömas för misshandel av flickan som blev träffad av en boll i ansiktet.
Ny bevisning
Åklagaren åberopade även ny bevisning i Svea hovrätt, i form av vittnesförhör med skolans biträdande rektor och pojkens mentor.
Den biträdande rektorn berättade i förhöret att hon tillkallats för att identifiera personerna på övervakningsfilmen efter händelsen. Då hade hon omedelbart identifierat pojken som den som sköt bollen mot flickan.
Pojkens egen mentor berättade att hon sett flickan vara ledsen efter en lektion. Hon fick då se övervakningsfilmen dagen därpå och hon identifierade också den tilltalade som personen som sköt bollen mot flickan.
Mot bakgrund av de nya vittnesmålen, och att flickorna berättat att de trodde att den tilltalade pojken var gärningsmannen, bedömer hovrätten att pojken ska dömas för misshandel. Pojken dömdes till ungdomsvård, och fick betala skadestånd 30 800 kronor i skadestånd till flickan. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
