Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten att det måste ha stått klart för paret att det krävdes tillstånd från vägföreningen för att avverka björkarna intill deras tomt.
Makarna, som trots denna vetskap lät såga ned träden, döms därför för anstiftan till skadegörelse.
Föreningens skadeståndstalan ogillas dock eftersom storleken inte kan fastställas.
Ett gift par åtalades i Solna tingsrätt för anstiftan till skadegörelse, efter att ha gett i uppdrag åt en arborist att avverka 13 börjar i anslutning till parets tomt. Träden står på mark som ägs av Ekerö kommun, som har överlåtit rådigheten till en vägförening.
Paret vände sig till vägföreningen och bad om tillåtelse att få avverka björkarna under hösten 2020. Det pågick vid tidpunkten ett större avverkningsprojekt i området och hon tänkte därför att det var lämpligt att björkarna avlägsnades i samband med detta, har hon berättat. Enligt föreningen kunde björkarna inte avverkas förrän en inspektion av träden vidtagits. Paret fick därför vänta.
Därefter tog paret kontakt med den arborist som ansvarade för den större avverkningen i grannskapet.
Förändrade regler om topsning
En del av lagreformen om biometri i brottsbekämpningen är förändrade regler om tagande av salivprov eller topsning för brottsbekämpande ändamål i rättegångsbalken. Dessa regler gäller från och med den 1 juli 2025 och innebär framför allt att möjligheterna till topsning för dna-analys på olika sätt har utökats. Mattias Hjertstedt analyserar de nya bestämmelserna och deras konsekvenser.
Uppgav att tillstånd fanns
Hörd över åtalet har kvinnan i paret uppgett att hon klargjorde för arboristen att någon avverkning inte fick ske förrän föreningen gett sin tillåtelse. En kort tid därefter kontaktade arboristen henne och uppgav att han var beredd att såga ned björkarna samt att tillstånd erhållits från föreningen. Hon gav därför klartecken åt honom. Om hon känt till att vägföreningen inte gett något tillstånd hade hon inte beställt avverkningen.
Arboristen har hörts som vittne i målet och hans uppgifter skiljer sig delvis från vad kvinnan har uppgett. Han har berättat att paret upplyste honom om att det för avverkningen krävdes tillstånd från föreningen. En kort tid därefter kontaktades han dock av sin underentreprenör, vilken berättade att makarna hade kontaktat denne på plats och bett denne inleda avverkningen. Arboristen tolkade det som att paret hade inhämtat tillstånd.
Även ordföranden för vägföreningen vittnade. Han har uppgett att arboristen kontaktade honom och berättade att avverkningen hade skett med stöd av ett servitut.
Tingsrätten friade
Enligt tingsrätten framgick det att arboristen hade fått det felaktiga intrycket att de fastigheter som omfattades av servitutet hade rätt att avverka de aktuella björkarna. Detta verkar han ha förmedlat till det tilltalade paret. Med hänsyn till detta ansåg domstolen att makarna saknade uppsåt och åtalet skulle ogillas.
Svea hovrätt ändrar nu domen och fäller paret.
Enligt domstolen är kvinnans uppgift om att arboristen kontaktade henne och uppgav att det fanns tillstånd motbevisad genom vittnesutsagorna i målet. I stället står det klart att det var makarna som kontaktade underentreprenören och gav denne i uppdrag att inleda avverkningen.
Nekas skadestånd
Med hänsyn till detta och till att ordföranden klargjort för makarna att det krävdes tillstånd anser rätten att de har haft likgiltighetsuppsåt. De ska därför dömas för anstiftan till skadegörelse av normalgraden.
Vägföreningen har begärt skadestånd. Det framgår dock inte hur stor skada föreningen har drabbats av och det föreligger inte heller förutsättningar att uppskatta skadan. Skadeståndstalan ska därför ogillas.
Påföljden bestäms till villkorlig dom och dagsböter. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
