En skuldsatt man som avsade sig arvet från sin pappa döms för oredlighet mot borgenärer även i hovrätten.
Mannens invändning att han fått bidrag till sin karriär under pappans livstid som skulle ses som förskott på arv under bodelningen lämnas utan avseende, eftersom detta inte går att kontrollera.
Åklagaren yrkade att mannen skulle dömas för oredlighet mot borgenärer. Han skulle, när han var på obestånd, avhänt sig egendom genom att avsäga sig ett arv efter sin far motsvarande minst 333 397 kronor.
Han förklarade i Tingsrätten i Örebro att han hade en nio år yngre syster som haft det jobbigt i livet. Eftersom han hade det bra, och hans pappa betalat för hela hans karriär. På grund av detta hade mannen dåligt samvete och hade pratat med sin pappa om arvet under 2002. Fadern delade enligt mannen hans vilja. På grund av reglerna om laglott ville fadern att han självmant skulle avsäga sig arvet. Det gjorde mannen under 2017.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Miljonskuld
Det framgick av utredningen i målet att mannen försattes i konkurs i december 2013. I januari 2014 hade konkursboendet en skuld om 1.6 miljoner kronor. Det framgick även att i december 2017, ett halvår efter att mannen avsagt sig arvet, uppgick hans skulder till 1.4 miljoner kronor.
Tingsrätten prövade inledningsvis om de objektiva rekvisiten för oredlighet mot borgenärer var uppfyllda. Det framgick av bevisningen att mannen var på obestånd vid tiden för avsägelsen, eftersom han hade höga skulder och inte hade ett arbete.
Hans avsägelse av arvet innebar även att hans syster fick hela arvet, vilket innebär att han avhänt sig pengar till men för hans borgenärer. Även om det inte var säkert hur stort hans arv skulle ha blivit, var det enligt tingsrätten tydligt att det rörde sig om egendom av betydande värde, eftersom gränsen för betydande värde normalt dras vid tre fjärdedelars prisbasbelopp.
De objektiva förutsättningarna för att döma mannen för oredligheter mot borgenärer var därför uppfyllda.
Haft uppsåt
Vidare bedömde tingsrätten huruvida mannen haft uppsåt till sitt agerande. När det kommer till uppsåt till oredlighet med borgenärer, krävs det inte att personen känner till de juridiska begreppen, utan endast att personen var medveten om sina skulder och sin oförmåga att betala dem.
I detta fall var mannen medveten om att han var försatt i konkurs, att hans skulder var stora, samt att hans syster skulle få alla pengar på grund av hans avsägelse.
Tingsrätten dömde därför mannen för oredlighet mot borgenärer, och påföljden blev villkorlig dom i förening med dagsböter.
Mannen överklagade domen och tillade i Göta Hovrätt att han inte avhänt sig egendom, eftersom han ändå inte hade fått ut något arv efter sin far på grund av de gåvor han fått under faderns liv i form av bidrag till karriären. Dessa gåvor, menade mannen, hade avräknats som förskott på arv vid bodelningen.
Omöjliga att kontrollera
Hovrätten noterar att uppgifterna om gåvorna från mannens far hade kommit fram först under huvudförhandlingen i tingsrätten. Hans uppgifter framstod för hovrätten som svävande och allmänt hållna, och är inte möjliga att kontrollera. Det framstår även som osannolikt att fadern skulle lägga ut så mycket pengar som mannen hävdat, med tanke på familjens ekonomi.
Sammantaget finner domstolen att mannens uppgifter om ett förskott på arv saknar trovärdighet och de lämnas därför utan avseende.
Det är därför styrkt att mannen hade mottagit ett arv av betydande värde om han inte hade avstått från arvet. Mannen döms därför för oredlighet mot borgenärer, med samma påföljd som i tingsrätten.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
