Högsta domstolen ansåg att det fanns hinder mot att utlämna en turkisk medborgare till Turkiet för verkställighet avseende bötesstraffet om 2 000 turkiska lira.
Däremot hindras inte en utlämning till Turkiet för verkställighet av återstoden av fängelsestraffet, enligt HD som också slog fast att en utlämning var förenlig med Europakonventionen.
Nu står det klart att regeringen går på HD:s linje och beslutar att utlämna mannen.
– Regeringen delar Högsta domstolens bedömning, säger Ashrad Ahmed, chef för centralmyndigheten på justitiedepartementet till SVT.
Till stöd för framställningen har Turkiet åberopat en dom meddelad i Turkiet, den 22 maj 2014. Av domen framgår att en 35-årig turkisk medborgare bosatt i Sverige har dömts för handel med eller tillhandahållande av droger eller stimulantia. Brottet begicks den 26 september 2013 i Adana i Turkiet och bestod i att 35-åringen transporterade en väska som innehöll drygt 1,8 kilo cannabis. Mannen erkände att han hade köpt drogerna tillsammans med andra personer.
Dömdes
Han dömdes till fängelse i fyra år och sju månader samt ett bötesstraff. I domen anges att om böterna inte betalas kommer de att omvandlas till ett fängelsestraff. Han var tillsammans med sin försvarare närvarande när domen meddelades.
35-åringen överklagade domen till Högsta domstolen i Turkiet, som den 21 november 2019 avslog överklagandet och fastställde underrättens dom.
Mannen motsätter sig utlämning. Han gör gällande att det föreligger hinder mot utlämning enligt 7 § utlämningslagen och att en utlämning skulle vara oförenlig med artikel 3 i Europakonventionen.
Sitter häktad
Med anledning av utlämningsärendet greps han den 30 augusti 2022 och anhölls dagen därpå. Han häktades den 1 september 2022 och är fortfarande häktad.
Enligt 4 § första stycket utlämningslagen får utlämning beviljas endast om den gärning för vilken utlämning begärs motsvarar brott, för vilket enligt svensk lag är föreskrivet fängelse i ett år eller mer. Har den som är begärd utlämnad dömts för gärningen får utlämning ske endast om påföljden utgör frihetsstraff i minst fyra månader. De gärningar som utlämningsframställningen avser motsvaras i svensk rätt av narkotikabrott. För sådant brott är det föreskrivet fängelse i ett år eller mer. Den kvarstående fängelsepåföljden överstiger fyra månader. Kraven enligt 4 § utlämningslagen är därmed uppfyllda.
Hinder i del
Såvitt framkommit har emellertid bötesstraffet inte omvandlats till fängelse. Utlämning kan inte ske för verkställighet av ett bötesstraff och det gäller även om det i framtiden kan komma att omvandlas till ett längre fängelsestraff. Hinder föreligger därför enligt 4 § utlämningslagen i denna del.
Utredningen ger inte tillräckligt stöd för att anta att 35-åringen, om han lämnas ut, kommer att utsättas för förföljelse av det slag som avses i 7 § utlämningslagen på grund av sin härstamning eller på grund av sin uppgivna politiska aktivitet. Det finns därmed inte hinder mot en utlämning enligt 7 § utlämningslagen.
Den dom som har åberopats till grund för framställningen kan inte anses uppenbart oriktig. Hinder mot utlämning enligt 9 § utlämningslagen föreligger därmed inte.
Förhållandena i Turkiet
Av artikel 3 i Europakonventionen följer att en stat inte får lämna ut en person till ett annat land, om det finns starka skäl att tro att han eller hon löper en verklig risk för att i det landet utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Situationen beträffande mänskliga rättigheter och demokrati i Turkiet är, enligt HD, bekymmersam. Förhållandena i Turkiet inger också betänkligheter när det gäller situationen för personer som verkställer fängelsestraff.
Det finns dock inte tillräckligt stöd för att en utlämning för aktuell straffverkställighet skulle vara oförenlig med artikel 3 i Europakonventionen.
Utredningen ger inte heller i övrigt underlag för bedömningen att en utlämning skulle vara oförenlig med Europakonventionen.
Ska utlämnas
Nu står det klart att regeringen beslutat att utlämna mannen till Turkiet, det rapporterar SVT Nyheter.
– Regeringen delar Högsta domstolens bedömning, säger Ashrad Ahmed, chef för centralmyndigheten på justitiedepartementet till SVT.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
