Vilka arbetsuppgifter ett offentligt biträde kan utföra under en resa begränsas av tystnads- och diskretionsplikten samt vad som är praktiskt. Domstolen bör därför i allmänhet kunna utgå från biträdets uppgifter om tidsspillan om det inte finns anledning att ifrågasätta dem, slår Högsta förvaltningsdomstolen fast.
Socialnämnden i Huddinge kommun ansökte om att en man omedelbart skulle beredas vård med stöd av lagen om vård av missbrukare i vissa fall. Förvaltningsrätten i Stockholms biföll ansökan.
Kammarrätten i Stockholm avslog överklagandet i sak. I ersättningsdelen uttalade domstolen följande.
Ett offentligt biträde har enligt 5 § lagen om offentligt biträde och 27 § första stycket rättshjälpslagen rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Någon tydlig definition av begreppet tidsspillan finns inte, utan det måste bedömas från fall till fall vad som kan anses utgöra tidsspillan vid utförandet av ett uppdrag.
Om biträdet under en resa har utfört produktivt arbete ska restiden inte betraktas som tidsspillan. I praxis har det uttalats att biträdet förväntas att så långt som möjligt ta tillvara de möjligheter som finns för att begränsa kostnaderna, exempelvis genom att jobba under resan. Möjligheterna till arbete under resan kan dock begränsas utifrån bland annat sekretesskäl.
Begärde ersättning för tio timmars tidsspillan
I kammarrätten begärde det offentliga biträdet ersättning för tio timmars tidsspillan avseende resa mellan hemmet och ett SiS-boende. Domstolen konstaterade att den aktuella resan sammanlagt, tur och retur, tar sju timmar i anspråk enligt SJ:s hemsida. Enligt kammarrätten borde biträdet ha ägnat åtminstone fem av dessa timmar till annat arbete.
Något skäl till att sådant arbete inte utfördes hade inte framkommit. Biträdet fick därför anses skäligen tillgodosedd med ersättning för fem timmars tidsspillan, motsvarande 6 600 kronor.
I sitt överklagande till Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, har biträdet tillagt att den totala restiden avsåg 11,3 timmar men att yrkandet om ersättning för tidsspillan enbart avsåg tio timmar.
JK: biträdet kan arbeta under resorna
Justitiekanslern, JK, anser att biträdet ”till viss del” borde ha kunnat arbeta under tågresorna. JK framhåller att den tekniska utvecklingen har inneburit avsevärt förbättrade möjligheter att arbeta utanför kontoret. Sekretesskäl kan dock innebära att vissa arbetsuppgifter inte kan utföras under exempelvis tågresor. Biträdet har i allmänhet möjlighet att i förväg planera för visst arbete som kan utföras under resan.
Sveriges advokatsamfund har yttrat sig och menar att det är den enskilde advokaten som har bäst förutsättningar att bedöma i vilken mån det går att arbeta på allmänna kommunikationsmedel. Biträdets uppgifter bör som utgångspunkt ligga till grund för domstolens bedömning.
HFD konstaterar inledningsvis att det framgår av praxis att ett offentligt biträde i den mån det är möjligt ska använda restiden för arbete samt begränsa kostnaderna för det allmänna.
God advokatsed
Samtidigt följer det av god advokatsed att tystnads- och diskretionsplikten ska iakttas.
”Vilka arbetsuppgifter som är lämpliga att utföra under en resa begränsas av detta skäl men också av de praktiska förhållandena. Ett offentligt biträde ska i det enskilda fallet göra en bedömning av vilket arbete som kan utföras under resan. Domstolen bör kunna utgå från biträdets uppgifter om det inte finns anledning att ifrågasätta dem”, slår domstolen fast.
I det aktuella fallet har biträdet uppgett att restiden uppgick till 11,3 timmar och yrkat ersättning för tio timmars tidsspillan. Det saknas skäl att ifrågasätta detta, och överklagandet ska därmed bifallas.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
