Två ordningsvakter döms för tjänstefel också i hovrätten.
En vän till en omhändertagen person på en tunnelbanestation började argumentera med vakterna och omhändertogs då och fördes till ett rum där han belades med handfängsel och hölls kvar i cirka en halvtimme.
De två åtalade männen arbetar som ordningsvakter och är sedan hösten 2020 så kallade fasta kollegor. Kvällen den 10 april 2021 arbetade de på tunnelbanestationen Östermalmstorg. Vid det aktuella tillfället befann de sig innanför spärrarna tillsammans med två andra ordningsvakter.
Målsäganden gick in på tunnelbanestationen tillsammans med sina två vänner och passerade spärrarna. Målsäganden och en av vännerna åkte nerför rulltrappan, men den andre vännen blev stoppad av en av de nu tilltalade ordningsvakterna eftersom denne var berusad.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
Belades med handfängsel
Målsäganden sprang då uppför den nedåtgående rulltrappan och ställde sig vid ordningsvakterna och pratade med dem. Ordväxlingen slutade med att målsäganden omhändertogs och fördes till ett så kallat avräkningsrum där han belades med handfängsel och hölls kvar i cirka 30 minuter till dess polisen kom till platsen. Poliserna tog med sig målsäganden ut från tunnelbanestationen, hävde omhändertagandet och släppte målsäganden.
Ordningsvakterna åtalades för tjänstefel för att de tillsammans och i samförstånd genom handling vid sin myndighetsutövning åsidosatt vad som gällt för uppgiften i samband med ett ingripande mot målsäganden. De vidtagna åtgärderna ansågs ha saknat stöd i lag.
Inte berättigat
Stockholms tingsrätt ansåg inte målsägandens agerande, såväl sett utifrån de enskilda momenten som helheten, varit ordningsstörande till sådan grad att det berättigat ett beslut att avlägsna honom från tunnelbanestationen. Det fysiska och verbala motstånd som målsäganden påstås ha uppvisat före och under ingripandet kan inte heller anses ha rättfärdigat ett tillfälligt omhändertagande. Omhändertagande kan inte heller anses proportionerligt utifrån omständigheterna.
Vad gäller användandet av handfängsel ansåg tingsrätten att ingripandet med syftet att avlägsna, och sedermera omhänderta målsäganden saknat stöd i lag och varit oproportionerligt. Redan av den anledningen saknades grund för att belägga honom med handfängsel.
Enligt tingsrättens mening har åsidosättandet skett uppsåtligen. Gärningen är inte att anse som ringa. Åtalet var därmed styrkt och vakterna dömdes i enlighet med åklagarens gärningsbeskrivning till 40 dagsböter.
Svea hovrätt, som även tillämpar 34 kap. 3 § första stycket brottsbalken, ändrar tingsrättens dom endast på det sättet att hovrätten förordnar att tidigare utdömd villkorlig dom med samhällstjänst för grovt rattfylleri mot en av ordningsvakterna ska avse även det nu aktuella brottet. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
