En kvinna som under coronapandemin rest med en SL-buss i Stockholm utan giltig biljett ska inte betala tilläggsavgift.
Det beslutar hovrätten, med ändring av tingsrättens dom.
De främre dörrarna har varit avstängda.
Accesskortet har därför inte kunnat användas och kvinnan har först efter att ha stigit på insett att hon saknat möjlighet att köpa biljett.
Det var i januari 2022 som kvinnan fastnade i en tilläggsavgift biljettkontroll på en SL-buss i Stockholm. Resan i fråga gjordes under den pågående pandemin, när det på grund av restriktioner inte var möjligt att använda sig av SL:s så kallade accesskort för att lösa biljett på bussen.
Kvinnan medgav i Stockholms tingsrätt att hon åkt utan giltig biljett dagen i fråga, men bestred ändå anspråket. SL hade dagen före resan i fråga återgått till att stänga framdörrarna på bussarna och bara släppa på passagerare via de bakre dörrarna, där det inte finns kortläsare för accesskorten. Kvinnan hade heller ingen möjlighet att köpa biljett via sin mobiltelefon och tänkte att hon skulle köpa en biljett när hon bytte till pendeltåg, som hon skulle resa vidare på. I och med att hon skulle bli tvungen att betala för denna biljett skulle hon heller inte ha sparat några pengar på att lösa biljetten för hela Stockholmsområdet först på pendeln, uppgav hon.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
”Ursäktligt”
Biljettkontrollanten hade samtidigt inte gett kvinnan någon faktura utan – tvärt om – sagt att någon tilläggsavgift inte skulle tas ut. Först när hon fick ut en betalningspåminnelse via brev hade kvinnan insett att SL ansåg sig ha en fordran på henne, uppgav kvinnan. Enligt kvinnan fick det också anses som ursäktligt att hon vid kontrollen inte hade kunnat uppvisa ett giltigt färdbevis.
SL ansåg sig däremot ha en generell rätt att ta ut tilläggsavgift av alla resenärer som inte kan visa giltig biljett. Kontrollanten hade – i motsats till vad kvinnan uppgett – utfärdat en tilläggsavgift samt biljett och fakturan hade förfallit tio dagar senare. När avgiften inte betalades inom utsatt tid hade en betalningspåminnelse med extra avgift skickats ut.
Tingsrätten gav SL rätt
Tingsrätten gick på SL:s linje och ålades kvinnan att betala 1 500 kronor i avgift samt att ersätta rättegångskostnaden i småmålet med 900 kronor.
Den som driver kollektiv persontrafik får under vissa förutsättningar ta ut tilläggsavgift av en resenär utan biljett, men avgift får inte tas ut om avsaknaden av giltig biljett får anses ursäktlig med hänsyn till den resandes ålder, sjukdom, bristande kännedom om lokala förhållanden eller annan omständighet. Även andra omständigheter kan utgöra giltig ursäkt, men det bör handla om situationer där det framstår som klart oskäligt att ta ut tilläggsavgift. Ett exempel som tagits upp av Högsta domstolen är när trafikföretagens system för tillhandahållande av biljetter inte fungerar på grund av tekniska brister.
Domstolen ansåg att SL hade bevisat att man utfärdat en tilläggsavgift vid kontrollen – och betonade att det saknar betydelse för rätten till ersättning om kvinnan tagit emot denna eller inte. Kvinnan hade samtidigt inte lyckats bevisa att kontrollanten sagt att någon tilläggsavgift inte skulle utfärdas. Utgångspunkten var under omständigheterna att kvinnan varit skyldig att betala tilläggsavgift, om avsaknaden av biljett inte varit ursäktlig.
Flera handlingsalternativ
Enligt tingsrätten finns det flera handlingsalternativ för den som vid en resa mitt på dagen i Stockholms innerstad märker att det inte går att betala med accesskort. Man kan till exempel skaffa biljett på annat sätt eller avstå från att åka med bussen i fråga. ”Att det inte finns en fungerande biljettmaskin på en buss i linjetrafik kan därför inte anses vara en sådan teknisk brist i trafikföretagens system som innebär att avsaknaden av biljett är ursäktlig”, skrev tingsrätten. Att kvinnan varit stressad till en tenta, att hon avsåg att köpa biljett vid pendeltågsanslutningen och att det var inte varit möjligt att köpa biljett när hon gick av gjorde varken var för sig eller tillsammans med övriga omständigheter avsaknaden av biljett ursäktlig, ansåg domstolen.
Kvinnan ålades därför att betala kontrollavgiften, men behövde i avsaknad av utredning varken betala för biljett, påminnelseavgift eller ränta.
Hovrätten friar
Svea hovrätt river nu upp den tidigare domen och befriar kvinnan helt från betalningsansvar.
Det är ostridigt att kvinnan rest med bussen, att framdörrarna på grund av den pågående coronapandemin var stängda samt att resenärerna hänvisades till att stiga på genom de bakre dörrarna – samtidigt som det inte var möjligt att köpa biljett med accesskort.
SL har samtidigt inte förnekat kvinnans påståenden om att SL ändrat rutiner för dörrarna dagen innan, att det inte fanns någon information om detta vare sig på busshållplats eller buss samt att hon först trott att framdörrarna var trasiga. Kvinnan har också oemotsagd förklarat att hennes accesskort varit laddat med 200 kronor samt att hennes telefon är för gammal för att köpa biljetter med.
Det får enligt hovrätten anses allmänt vedertaget att det finns olika typer av biljetter i kollektivtrafiken och att en resenär är skyldig att inneha och besvara färdigbevis under resan. Under normala förhållanden skulle inte heller en invändning om att det inte gått att köpa en viss typ av biljetter anses som en godtagbar ursäkt.
SL har dock ändrat förutsättningarna för resor med kollektivtrafiken flera gånger under pandemin och har inte förnekat att man under en längre period tillåtet påstigning på bussar genom de främre dörrarna och dagen före resan återgått till att hålla dessa stängda. SL har samtidigt inte visat att man på ett tydligt sätt informerat resenärerna om förändringen.
Klart oskäligt
Enligt hovrätten får man utgå ifrån att kvinnan avsåg att köpa biljett med accesskortet, att det var först efter att ha klivit på bussen som hon insåg att detta inte var möjligt samt att hon då inte hade någon praktisk möjlighet att köpa en annan typ av biljett. Det skulle under dessa omständigheter vara klart oskäligt att ta ut tilläggsavgift och SL:s talan ska därför ogillas. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
