Mäklaren har visserligen förmedlat en bostadsrätt till en kollegas sambo – men eftersom kollegan endast har agerat som ombud för sambon i budgivningen utgör förfarandet inte närståendeförmedling.
Agerandet är ändå klandervärt anser Fastighetsmäklarinspektionen, som i stället varnar mäklaren för att ha åsidosatt god fastighetsmäklarsed.
I en anmälan till Fastighetsmäklarinspektionen, FMI, framfördes kritik mot en mäklare som har förmedlat en bostadsrätt.
Av anmälan framgick att den förmedlande mäklaren lät en annan mäklare på samma firma delta i budgivningen av den aktuella bostadsrätten. Anmälaren, som deltog i budgivningen, saknade kännedom om detta. Enligt anmälaren var det fråga om närståendeförmedling.
Förändrade regler om topsning
En del av lagreformen om biometri i brottsbekämpningen är förändrade regler om tagande av salivprov eller topsning för brottsbekämpande ändamål i rättegångsbalken. Dessa regler gäller från och med den 1 juli 2025 och innebär framför allt att möjligheterna till topsning för dna-analys på olika sätt har utökats. Mattias Hjertstedt analyserar de nya bestämmelserna och deras konsekvenser.
Ombud för sambo
Mäklaren har yttrat sig över anmälan och invänt mot anmälarens uppgifter. För det första har den budgivande mäklaren agerat som ombud för sin sambos räkning. Eftersom ombudets sambo inte är närstående i förhållande till mäklaren kan det inte vara fråga om närståendeförmedling. För det andra är hon inte verksam vid samma firma som ombudet. Hon har dock vidgått att respektive arbetsgivare verkar under samma varumärke.
FMI hänvisar inledningsvis till 3 kap. 7 § första stycket fastighetsmäklarlagen. Där framgår att en mäklare inte får förmedla en fastighet till eller från en annan mäklare som bedriver verksamhet i samma fastighetsmäklarföretag eller i ett sådant företag som har nära anknytning till det förstnämnda fastighetsmäklarföretaget.
Separata företag
Av förarbetena till bestämmelsen framgår att en sådan anknytning kan föreligga om företagen bedriver verksamhet under samma varumärke. Även i dessa fall måste dock göras en bedömning av om det finns en tillräckligt nära anknytning mellan företagen. Det kan exempelvis tänkas att två företag under samma varumärke bedriver verksamhet i olika delar av landet.
I det aktuella fallet rör det sig om två separata företag som bedriver verksamhet i samma stad och under samma varumärke. Enligt FMI föreligger därför en tillräckligt nära anknytning i den mening som avses i bestämmelsen.
Av mäklarens uppgifter framgår dock att den andra mäklaren endast agerade som ombud för sin sambos räkning. Enligt mäklaren skulle sambon ensam förvärva bostadsrätten. Det finns inget i utredningen som motsäger detta och FMI anser därför att det inte är fråga om närståendeförmedling.
Trots att agerandet inte strider mot förbudet mot närståendeförmedling finns det enligt inspektionen skäl att pröva om förmedlingen strider mot mäklarens allmänna omsorgsplikt enligt 8 § fastighetsmäklarlagen.
Högsta förvaltningsdomstolen har i HFD 2018 ref. 57 prövat ett agerande som gränsade till närståendeförmedling. Där hade mäklaren sagt upp ett förmedlingsuppdrag eftersom en närstående visade intresse för objektet. Därefter åtog han sig ett skrivuppdrag för att hjälpa säljaren och den närstående att genomföra affären. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att agerandet stred mot god fastighetsmäklarsed.
Varnas
FMI konstaterar att mäklarens kollega bodde tillsammans med sin sambo och att det var kollegan som kommunicerade med mäklaren under budgivningsprocessen. De hade även, som FMI förstått det, för avsikt att flytta till lägenheten tillsammans. Det framgår vidare att mäklaren har haft kännedom om detta. Med hänsyn till detta kan mäklarens ställning som opartisk mellanman ifrågasättas.
Mäklaren anses därför ha agerat i strid med god fastighetsmäklarsed på ett sätt som motiverar en varning. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
