Det blir bakslag för åklagaren även i hovrätten i ett mål om grovt rattfylleri i Sandviken i februari 2021.
Ett nytt polisvittne gör i och för sig att det tidsmässiga utrymmet krymper, men det är fortfarande – bland annat med hänsyn till dröjsmålet med provtagning – möjligt att mannen varit rattnykter under körningen och druckit alkohol först efteråt.
En idag 39-årig man åtalades i Gävle tingsrätt för grovt rattfylleri, för att i Sandviken i februari 2021 ha kört bil med 1,79 promille alkoholkoncentration i blodet.
Polis hade först ryckt ut med anledning av ett larm om en trafikolycka där en bil kört in i ett träd. En väktare som hade kört bilen bakom hade lämnat information till poliserna om att en man med röd jacka efter kollisionen hade lämnat bilen och gått in i en byggnad. I en korridor i byggnaden hade 39-åringen påträffats, kraftigt berusad och blödande från huvudet. Mannen hade haft sin bostad i huset och i hans lägenhet hade poliserna påträffat en röd jacka och en bilnyckel som passade till den bil som kolliderat med trädet.
Förändringarna av straffrätten – överblick och reflektioner
Under senare år har en stor mängd reformer initierats, varit på gång samt genomförts på straffrättens och straffprocessrättens område. Särskilt har frågor kring påföljdsbestämningen varit i fokus för regeringen. När den innevarande mandatperioden nu närmar sig sitt slut är lagstiftningstakten mycket hög. Martin Borgeke redovisar här de senare årens lagstiftningsåtgärder och fokuserar särskilt på det som har skett under den allra senaste tiden.
Saknade minnesbilder
Mannen hade själv inga minnesbilder från kvällen och kunde inte säga om han kört bil. I åklagarens bevisning fanns dock en filmupptagning från en närbelägen bensinmack som enligt tingsrätten ihop med vittnesmål från väktaren bevisade att det varit 39-åringen som kört bilen. Domstolen konstaterade dock att det hade gått en timme från olyckstillfället till dess att polis påträffat mannen – och sedan ytterligare en timme till den första provtagningen avseende berusningsgraden.
Enligt försvararen talade mycket för att mannen druckit alkohol i tiden efter olyckan. Mannen uttryckte även själv att han på övervakningsfilmerna från bensinmacken inte gav intryck av att vara påtagligt berusad – men att han däremot på fotografier från arresten framstod som mer berusad. Väktaren som sett kollisionen hade samtidigt inte lagt märke till något särskilt avseende hur bilen körts före olyckan.
Lång tid
Med hänsyn till den långa tid som gått innan mannen påträffades kunde han också ”mycket väl” ha druckit alkohol efter olyckan, konstaterade tingsrätten. Det var också ”synnerligen osäkert” om och i så fall hur mycket alkohol mannen hade haft i blodet vid bilkörningen. ”Analysen av blod- och urinprov kan inte, på grund av den långa tiden, ensamt räcka för att avfärda möjligheten av att han druckit alkohol efter körningen”, skrev tingsrätten.
Domstolen avfärdade samtidigt åklagarens argumentation att kollisionen med trädet i sig visade på kraftig alkoholpåverkan. Olyckan kunde ha haft någon annan orsak, till exempel en skada efter ett fall som mannen enligt vänner varit med om under kvällen.
Sammantaget kunde åklagaren inte heller anses ha styrkt att 39-åringen kört bil påverkad av alkohol och åtalet ogillades därför.
Åklagaren drev åtalet vidare och yrkade att Hovrätten för Nedre Norrland skulle bifalla åtalet. Utöver den bevisning som lagts fram i tingsrätten åberopade han vittnesförhör med en av de poliser som varit med på trafikolycksplatsen.
Felaktig tidsangivelse
Enligt polisen har tidsangivelsen i händelserapporten blivit felaktig, troligtvis eftersom patrullen missat att trycka på knappen för ”påbörjat uppdrag” – och hon har sagt sig minnas de korrekta tiderna väl. Däremot har hon inte kunnat svara på om någon alkohol funnits på plats när mannen gripits.
Även om polisvittnet har sagt sig vara säker på att hon påträffat mannen tidigare än vad som anges i händelserapporten har det gått runt 20 minuter mellan kollisionen och det att mannen påträffats. Det har därmed funnits tid för honom att dricka alkohol i tiden mellan körningen och polisernas ankomst, konstaterar hovrätten.
Det finns samtidigt ingen utredning i målet som ger klarhet i frågan om mannen kan ha haft alkohol med sig när han påträffades eller om det funnits alkohol i hans lägenhet. Enligt hovrätten är det under sådana förhållanden inte möjligt att utesluta att mannen druckit alkohol efter körningen.
Inte robust nog
Mer än två timmar har samtidigt gått från tidpunkten för möjligt alkoholintag till den första urinprovtagningen. Det är därmed inte heller möjligt att utifrån analysbeskeden dra några säkra slutsatser i frågan om eventuell eftersupning. Det går här inte ens att uttala sig om huruvida mannen vid körningen haft en viss alkoholkoncentration i blodet som varit lägre än de 1,79 promille som åklagaren påstått.
Utredningen är sammantaget inte tillräckligt robust för att mot mannens förnekande styrka att ett rattfylleribrott begåtts och den friande domen ska därför fastställas, konstaterar en enig hovrätt. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
